Så här arbetar vi med asylsökande från Afghanistan

Vi får många samtal från ombud, gode män, lärare och många andra som är i kontakt med asylsökande (främst barn och ungdomar) från Afghanistan. Det finns mycket oro. Behovet av information är stort samtidigt som det också förekommer information som inte alltid stämmer. Därför skriver vi dessa rader.

av Madelaine Seidlitz, ansvarig flykting-och migration på Amnesty International, svenska sektionen

Vi är mycket oroade över situationen i Afghanistan. Vad gäller handläggningen hos Migrationsverket och migrationsdomstolarna ser vi blandade beslut. Ett problem är bedömningen av så kallade rimliga och relevanta internflyktsalternativ där vi inte ser att sådana generellt sett finns för barn och unga vuxna i varje fall. Inga ensamkommande barn återsänds till Afghanistan men däremot gör personer det som helt nyligen fyllt 18 år.

Problematiska åldersuppskrivningar

Under förra året gjordes ett antal åldersuppskrivningar på barn. Vi anser att dessa har gjorts på ett sätt som inte är rättssäkert. Migrationsverket har också i sin egen kvalitetsuppföljning ifrågasatt hur dessa gått till och även JO har framfört kritik.

Vi har framfört att vi anser att Migrationsverket bör gå genom samtliga uppskrivningar och öppna ärenden på nytt för att, i de fall som det är möjligt, låta personen i fråga genomgå den medicinska åldersbedömning som nu står myndigheten till förfogande. Såväl vi som andra organisationer har påtalat detta men Migrationsverket säger fortfarande att man inte kommer att göra detta. Oavsett, innebär detta att det inte går att vara säker på att inget ensamkommande barn faktiskt inte har återsänts till Afghanistan.

Vårt arbete med asylärenden

Som en del av vår rådgivning tar vi också in handlingar i enskilda asylärenden och vi har under det senaste året yttrat oss i flera fall gällande afghanska ensamkommande ungdomar.

På grund av den mycket allvarliga situationen lyfter vi också Afghanistan särskilt vid möten med Migrationsverket och Polisen. Vi anordnade den 14 mars tillsammans med Svenska Röda Korset ett landseminarium för handläggare, beslutsfattare och domare vid Migrationsverket, migrationsdomstolarna samt Migrationsöverdomstolen, samt ett för organisationer och media. Vår Afghanistan-researcher gav, tillsammans med företrädare för UNHCR, Svenska Afghanistankommittén och Röda Korset en förhållandevis samstämmig bild av ett land med en mycket komplex politisk situation med en svag stat där säkerhetsläget försämras och invånarna drabbas och utsätts för våld och övergrepp.

Migrationsöverdomstolen publicerade den 17 mars i år ett avgörande som gäller Afghanistan. Domstolen beskriver målet så här:

Det våld och de andra övergrepp som barn riskerar att utsättas för i ett land är av sådan karaktär att detta måste anses utgöra omänsklig eller förnedrande behandling. På grund av omfattningen av övergreppen och situationen i landet samt när barnet saknar föräldrar, släkt eller annat nätverk liksom lokalkunskap om landet finns det en sådan individuell och specifik risk för att barnet utsätts för övergrepp att alternativ skyddsstatusförklaring ska beviljas.

Denna dom gäller ett barn. Vi anser att samma risker föreligger för unga vuxna. Även om vi inte delar domstolens flyktingrättsliga resonemang i alla delar, är domen viktigt och kommer att innebära att fler afghanska barn beviljas skydd. För gode män och andra engagerade personer är det bra att läsa hela domen och även Migrationsverkets rättsliga kommentar. I vissa fall kan det, med hänvisning till domen, vara rätt att inge en ansökan om verkställighetshinder. Vi råder alla att alltid ta kontakt med en jurist som är specialiserad på asylrätt för att diskutera en sådan fråga. Det finns möjligheter att söka pengar för kostnaden för en jurist hos bland andra Amnestyfonden.

Situationen i Afghanistan försämras – men engagemang finns

Vi kommer snart att publicera ett yttrande om situationen i Afghanistan. Det är tydligt att situationen försämras, att antalet internflyktingar har ökat dramatiskt och med stor sannolikhet kommer att fortsätta att göra så även under innevarande år. Och eftersom staten inte har förmågan att skydda sina medborgare och det för de flesta återvändande och återsända personer faktiskt inte finns några rimliga och relevanta internflyktsalternativ säger vi att återsändanden inte bör ske med tvång samt att frivilliga återvändanden i verkligen mening måste vara frivilliga.

Det finns som sagt ett stort engagemang för afghanska barn och ungdomar och det finns ett flertal nätverk och Facebook-sidor. All information som sprids är inte alltid korrekt. Hör därför gärna efter på flera håll och titta på flera källor. Mycket kan bli bättre men allt är inte heller dåligt. Av Migrationsverkets statistik: Av de 3546 personer som bedömdes som ensamkommande barn beviljades 78 procent någon typ av tillstånd i Sverige 2016. 2017 är motsvarande siffror 1321 avgjorda och 1033 bifall vilket blir 84 procent.

Vi återkommer under försommaren med mer information om Afghanistan.

Amnesty besöker flera av förvaren regelbundet. Vår inställning är att barn aldrig ska hållas i förvar och det gäller även unga vuxna. Generellt sett är vi mot förvar men har ett lite annat sätt att formulera oss när det gäller vuxna personer. Vi har inte mött afghanska barn i något av förvaren. Däremot skulle någon av de unga vuxna personerna där kunna vara uppskriven i ålder. Vi tar gärna emot information om sådana fall.

Om du är i kontakt med personer som återsänts till Afghanistan, får du gärna höra av dig till mig via e-post: madelaine.seidlitz@amnesty.se

Länk till domen (pdf)

Migrationsverkets rättsliga kommentar

Vår debattartikel i GP

15 maj, 2017