Uttryck

Vårt arbete har gett resultat! Efter Amnesty Internationals påtryckningar har företaget Wilmar nu infört en åtgärdsplan för att komma åt de allvarliga människorättskränkningar som har pågått på deras palmoljeplantage. 

Text av Kathleen McCaughey, sakkunnig företagsansvar Amnesty International

Vid årsskiftet kunde Wilmar rapportera att:

  • De kvinnliga arbetarna har fått tillsvidareanställningar
  • Minimilönen är garanterad
  • Åtgärder har vidtagits för att få stopp på barnarbete
  • Arbetarna har fått skyddsutrustning

Det här är ett steg i rätt riktning för att komma åt de systematiska kränkningarna på plantagen. Och Amnestys arbete har helt klart varit avgörande.

När Amnesty granskade situationen för arbetarna vid de 7 palmoljeplantagen i Indonesien 2016, fann vi att de utsattes för förskräckliga övergrepp, bland annat:

  • Barn mellan 8 och 14 år som utförde tungt och farligt arbete
  • Systematisk diskriminering av kvinnor med mycket osäkra anställningar, långa arbetsdagar och extremt låga löner
  • Ingen skyddsutrustning vid användning av det giftiga ogräsmedlet parakvat

Rapporten, The Great Palm Oil Scandal: Labour abuses behind big brand names, var startskottet för Amnestys arbete med att få stopp på människorättskränkningar på palmoljeplantagen. Amnestys supportrar hörde av sig till Wilmar International, företaget som driver palmoljeplantagen och som är världens största odlare av palmolja. Supportrarna hörde även av sig till de globala företagen som köper palmolja från Wilmar, till exempel Colgate-Palmolive, Kellogg´s, Mondeléz, Nestlé, Procter&Gamble, Reckitt Benckiser och Unilever.

Vi skrev brev, twittrade och demonstrerade och det gav effekt. Men vi är inte klara. 

Wilmars åtgärdsplan utelämnar tyvärr andra viktiga frågor. De hänvisar inte till att de begått allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter och erbjuder därför ingen kompensation till de som drabbats. Till exempel finns det arbetare som har för höga gifthalter i blodet, på grund av att de har använt farliga kemikalier utan skyddsutrustning. De har nu fått bättre skyddsutrustning, men ingen kompensation för att deras skador. Kravet om kompensation för de drabbade är den fråga som Amnesty nu fortsätter att driva.

20 februari, 2018

Koo Jeong-hwa (tidigare identifierad som Lee Su-jung) tvångsåtersändes från Kina i november 2017. Nu hålls hon fängslad i Hoeryeong i Nordkorea och riskerar att dömas till döden eller livstid i politiskt fångläger.

Amnesty uppmanar de nordkoreanska myndigheterna att försäkra sig om att Koo Jeong-hwa inte utsätts för tortyr eller annan misshandel och friges såvida hon inte åtalas för något internationellt erkänt brott.

Just nu pågår olympiska spelen för fullt i Pyeongchang i Sydkorea. Världen har med intresse följt det storpolitiska spelet kring Nordkoreas deltagande. Något som inte får lika stor uppmärksamhet är vad som händer på andra sidan gränsen.

Koo Jeong-hwa sitter fängslad sedan den 3 december 2017 i ett interneringscenter i Hoeryeong i Nordkorea. Ministeriet för statens säkerhet väntas fälla en dom i mars och risken är stor att domen faller utan en föregående korrekt rättegång. Hon riskerar att dömas till livstid i ett politiskt fångläger där det ofta förekommer tvångsarbete, tortyr och annan misshandel.

Även Koo Jeong-hwas fyraårige son riskerar fängelse. Sonen hölls fängslad tillsammans med henne under 20 dagar, innan han skickades hem. När sonen återvände hem hade han frostskador på händer och fötter. Nu riskerar han att skickas tillbaka till fånglägret, enbart för att han är anhörig till någon som dömts.

Bakgrund
Koo Jeong-hwa och hennes fyraårige son kom till Kina den 17 oktober 2017 efter att ha rest från sin hemstad Hoeryeong, nära den kinesiska gränsen i nordöstra Nordkorea. Några veckor senare greps de och den 17 november tvångsavvisades de till Nordkorea. Myndigheterna har varit i kontakt med Koo Jeong-hwas mor och hävdar att dottern har begått förräderi genom att lämna sitt land.

Ytterligare åtta personer, de flesta flickor och kvinnor, greps och avvisades samtidigt. De har har skickats tillbaka till sina respektive hemorter för utredning och internering.

Förräderi anses vara ett brott mot staten i Nordkorea och faller under myndigheten för statssäkerhet, som även driver lägersystemet för politiska fångar. Eftersom dödsstraffet tillämpas för den som anklagas för förräderi finns en risk för att kan Koo Jeong-hwa avrättas.

Den kinesiska regeringen anser att nordkoreaner som korsar gränsen utan tillstånd inte är asylsökande, utan irreguljära ekonomiska migranter. Om de grips tvingas de med våld återvända till Nordkorea.

Idag hålls omkring 120 000 personer frihetsberövade i de fyra kända lägren för politiska fångar i Nordkorea. Där utsätts de för tvångsarbete, tortyr, avsiktlig svält och annan misshandel. Den nordkoreanska regeringen förnekar existensen av dessa fångläger, trots vittnesmål från dem som lyckats fly och satellitbilder som tydligt visar att de är igång.

Aktionsperiod 19/2 – 9/3

Mer information

 

Minister of State Security
Kim Won-hung
Ministry of State Security
Pyongyang
Democratic People’s Republic of Korea

Sweden February 2018

Dear Minister Kim Won-hung,

Allow me to express my concern about the detention of Koo Jeong-hwa and eight other North Koreans who were forcibly returned from China on 17 November 2017.

I urge the authorities to ensure that Koo Jeong-hwa and the other índividuals previously detained with her are protected from torture and other ill-treatment, and have unrestricted access to medical treatment on request or as necessary during detention.

I ask you to ensure the release of Koo Jeong-hwa and the others unless they are charged with an internationally recognizable criminal offense and promptly tried in proceedings which meet international fair trial standards, without recourse to the death penalty.

Regards,

Skriv under här

Nordkorea - ung kvinna riskerar livstid i politiskt fångläger

När du fyller i dina kontaktuppgifter så kontaktar vi dig med information om hur du på olika sätt kan göra mer för att mänskliga rättigheter ska gälla alla, alltid, och håller dig uppdaterad om vårt arbete. Du kan närsomhelst avböja att bli kontaktad igen. Vi följer PUL. Läs mer om hur vi hanterar dina kontaktuppgifter.

När underskrifterna skickas till mottagaren syns bara ditt för- och efternamn.

* Obligatorisk uppgift.

Tack för att du agerar!

Din insats hjälper Amnestys arbete för att mänskliga rättigheter ska gälla alla - alltid.

19 februari, 2018

Idag, den 15 februari frigavs Teodora del Carmen Vásquez i El Salvador. Tidigt på morgonen lämnade hon kvinnofängelset Ilopango.  Hon möttes av sin familj och organisationer som kämpat för hennes frihet.

Text av Katarina Bergehed, sakkunnig kvinnors rättigheter Amnesty International

 

Här återförenas Teodora med sin son efter 10 år i fängelset. 

Det har gått 10 år sedan Teodora dömdes till 30 års fängelse för mord. I själva verket hade hon fått komplikationer under sin graviditet, vilket resulterade i ett dödfött barn. Människor över hela världen har engagerat sig för Teodora och vi är många som delar hennes och familjens glädje denna dag.

Att Teodora nu återfår sin frihet, beror på att myndigheterna beslutat att bevilja hennes ansökan om att få straffet kortat.

Det är en fantastisk nyhet i alla bemärkelser, utom en: Teodora har inte begått något brott och borde inte ha suttit en enda dag i fängelse.

Abortförbudet är ett grundproblem

Vem som helst kan få missfall eller andra komplikationer under en graviditet. Teodoras fall visar att om och när det händer så finns ingen hjälp att vänta –  men desto mer att frukta.

Grundproblemet är El Salvadors lagstiftning som totalförbjuder och kriminaliserar abort. Den slår särskilt hårt mot unga och fattiga kvinnor som gör abort. Dessutom leder den till att kvinnor som får missfall eller komplikationer i samband med graviditet, misstänkliggörs. Idag sitter över 25 kvinnor dömda för mord efter sådana händelser. Och de riskerar att bli fler om inte El Salvador ändrar sin abortlag.

 

Förändring i sikte?

I oktober 2016 lades ett förslag fram om att ändra abortlagen och tillåta abort under vissa omständigheter. För att förslaget ska tas upp till diskussion i parlamentet måste det först godkännas av en lagkommission. Trots att över ett år har gått och trots kvinnorättsförsvarares intensiva arbete,  har medlemmarna i lagkommissionen ännu inte godkänt förslaget. De politiska partierna vill inte ta i frågan före valet som ska hållas i mars 2018. 

Amnesty kommer att fortsätta arbeta för att totalförbudet mot abort skrotas och att abort avkriminaliseras.

Ingen flicka eller kvinna ska straffas för att hon gjort abort. Ingen ska tillbringa årtionden i fängelse för att  hon fått missfall.

 

Bakgrund

Sommaren 2007 var Teodora del Carmen Vásquez höggravid i nionde månaden. En dag attackerade Teodora av okända män på gatan och en av dem slog henne hårt i magen. Några dagar senare, när hon var på jobbet, fick hon svåra buksmärtor och ringde därför larmcentralen. Hon kände ett behov av att gå på toaletten men på vägen dit svimmade hon. En av Teodoras kollegor ringde polisen.

Teodora behövde vård, men sattes istället i handbojor. Hon anklagades för att ha gjort abort men dömdes senare till 30 års fängelse för “mord under försvårande omständigheter” efter en bristfällig rättegång. Teodora, som kommer från en fattig familj, hade inte råd att anlita en försvarsadvokat.

I december 2017 togs Teodoras fall upp för omprövning. Det gav domstolen möjlighet att rätta till den tidigare, felaktiga domen. Men förhoppningarna om att Teodora skulle frikännas infriades inte. Istället fastställdes domen och hon skickades tillbaka till fängelset.

15 februari, 2018

Förvaltningsrätten i Malmö har beslutat att det inte kan bli något tiggeriförbud i Vellinge i Skåne. Amnesty International välkomnar beslutet, vilket går i linje med rådande människorättsprinciper. Enligt förvaltningsrätten har Vellinge kommun inte visat att tiggeriet medfört sådana olägenheter eller störningar att ett förbud är befogat, och det kan därför inte godtas.

Amnesty har tagit starkt avstånd från förbud mot tiggeri, eftersom sådana förbud såväl kriminaliserar fattigdom som brukar leda till ytterligare stigmatisering av de mest utsatta. Att förbuden riktar sig mot utsatta romer gör också att de måste ses som diskriminerande. I en kontext av antiziganism och misstänkliggörande av den romska gruppen blir sådana repressiva åtgärder extra allvarliga.

– Att förbjuda människor från att offentligt uttrycka sin nöd och be om hjälp strider mot en mängd centrala människorättsprinciper. I stället för att angripa fattigdomen straffar sådana förbud de fattiga, vilket aldrig kan överensstämma med ett rättighetsbaserat arbetssätt, säger Johanna Westeson, sakkunnig i diskrimineringsfrågor vid Amnesty International, svenska sektionen.

– Nu har två rättsliga instanser, först länsstyrelsen och sedan förvaltningsrätten, konstaterat att tiggeri inte kan förbjudas på de grunder Vellinge presenterade. Låt oss hoppas att frågan om att införa tiggeriförbud i Sverige nu kan begravas en gång för alla, säger Johanna Westeson.

För frågor kontakta Johanna Westeson; 072 382 12 29, johanna.westeson@amnesty.se

8 februari, 2018

Under januari 2018 gick tusentals demonstranter ut på gator och torg runt om i Polen för att protestera mot ett regeringsförslag om skärpt abortlagstiftning.

Skriv under uppmaningen till Polens president och parlamentsledamöter att stoppa förslaget!

Polen har en av de mest restriktiva abortlagarna i Europa. Idag är abort bara tillåtet om graviditeten är resultatet av en våldtäkt eller incest, om kvinnans liv är i fara eller i fall då fostret är allvarligt skadat.

För mer än ett år sedan, i oktober 2016, vann polska flickor och kvinnor en stor seger när de efter massiva protester lyckades stoppa ett förslag som skulle ha inneburit ett nära nog totalt stopp för aborter.

Men nu överväger parlamentet återigen ett förslag som syftar till att ta bort möjligheten till abort om fostret är allvarligt eller dödligt skadat. Enligt officiell statistik från 2016 utförs 96 procent av aborterna med denna orsak som grund.

Om förslaget godkänns kommer det att innebära att kvinnor tvingas bära livsodugliga foster vilket utsätter kvinnorna för allvarliga hot mot deras  fysiska och psykiska hälsa.

Kvinnor som söker tillgång till laglig abort möter redan idag stora hinder. Ett av dem är den så kallade “samvetsklausulen” som tillåter läkare att vägra utföra behandlingar av religiösa skäl. I ett mycket uppmärksammat fall använde en läkare ”samvetsklausulen” när han vägrade en kvinna abort trots att fostret var mycket allvarligt skadat. Kvinnan tvingades genomlida hela graviditeten och födde ett barn som dog efter bara tio dagar. I en intervju sa kvinnan:  ”Det var läkarens medvetna beslut att vårt barn fick lida … Han ansåg att hans samvete var viktigare än mina rättigheter ”.

Underskrifterna på petitionen kommer att skickas till Amnestys polska sektion som i sin ordnar med överlämning till det polska parlamentet.

Aktionsperiod 8/2 – 2/3

President of Poland Andrzej Duda
Members of the Polish parliament

Sweden February 2018

Dear President Duda and Members of the parliament,

Allow me to express my deep concern about the proposed amendment to the 1993 Law on Family Planning that would further restrict an already limited access to abortion for Polish women.

If the amendment is approved it will have devastating consequences for for the rights of women and girls in Poland. Sexual and reproductive rights are human rights. They guarantee that everyone should be able to make their own decisions about their bodies; get accurate information about their health care options; and have access to sexual and reproductive health services, goods and information.

In order to comply with international human rights law, governments must provide access to abortion not just in theory but also in practice. States have a legal obligation to ensure that access to abortion is effectively available to women and girls and free from any barriers or unnecessary delays.

I therefore call on you to reject any further restrictions to the abortion law.

Kind regards,

Skriv under här

Polen  - Skärpt abortlagstiftning kan få allvarliga konsekvenser

När du fyller i dina kontaktuppgifter så kontaktar vi dig med information om hur du på olika sätt kan göra mer för att mänskliga rättigheter ska gälla alla, alltid, och håller dig uppdaterad om vårt arbete. Du kan närsomhelst avböja att bli kontaktad igen. Vi följer PUL. Läs mer om hur vi hanterar dina kontaktuppgifter.

När underskrifterna skickas till mottagaren syns bara ditt för- och efternamn.

* Obligatorisk uppgift.

Tack för att du agerar!

Din insats hjälper Amnestys arbete för att mänskliga rättigheter ska gälla alla - alltid.

8 februari, 2018

Amnesty International har tillsammans med Kungliga Vetenskapsakademien och Karolinska Institutet skickat ett brev till Irans ambassadör med begäran om ett möte för att ta upp Ahmadreza Djalalis fall.

Här kan du läsa mer om Djalalis fall

7 februari, 2018

Det var med glädje vi mottog beskedet den 31 januari att en domstol i Istanbul beslutat att villkorligt frige Amnestys ordförande Taner Kılıç. I nästan åtta månader har han suttit fängslad i Izmir sedan han greps den 6 juni 201, på felaktiga grunder anklagad för att tillhöra Fethullah Gülen-rörelsen.

Men på kvällen vid klockan 21.30 när Taner Kılıçs familj väntade på honom utanför fängelset upptäckte advokaterna att åklagaren hade överklagat domstolens beslut om frigivning.

Domstolen avvisade först överklagandet men det skickades därefter till en annan domstol för för en slutgiltig granskning. Istället för att krama om sin familj fördes Taner Kılıç från Izmir-fängelset och till ett polishäkte. Poliserna sa till en av advokaterna att det fanns en häktningsorder utfärdad och att det var därför han fört till häktet. 

Vi har nu fått besked att domstolen upphävt sitt eget beslut om frigivning vilket betyder att Taner Kılıç kommer att vara fortsatt frihetsberövad medan rättegången pågår. Nästa förhandlingsdatum är den 21 juni.

AGERA nu genom att skicka ett mejl till Turkiets justitieminister!

 

1 februari, 2018

Tashi Wangchuk, förespråkare för ökad tibetansk språkutbildning, är fängslad sedan januari 2016. Han riskerar att dömas för “separatism”, och straffet kan bli upp till 15 års fängelse.

Amnesty uppmanar de kinesiska myndigheterna att lägga ner åtalet och frige Tashi Wangchuk.

I en kort  dokumentärfilm gjord av New York Times 2015  berättas historien om Tashi Wangchuk, aktivisten som uppmanar den kinesiska regeringen att förbättra den tibetanska språkutbildningen i skolor i de tibetanska områdena i Kina. Filmen avslöjar att ingen advokatbyrå var villig att ta upp ärendet och att den statliga China Central Television vägrade att rapportera om saken.

Det hela började när Tashi Wangchuk letade efter tibetanska språkklasser för sina syskonbarn och fann att tibetanska barn har begränsade möjligheter att studera sitt eget språk. Vid besök på fem skolor i de tibetanska autonoma prefekturerna i Qinghai, Sichuan och Yunnan stod det klart för honom att kinesiska hade blivit det enda undervisningsspråket.

Tashi Wangchuk fängslades den 27 januari 2016 och häktades formellt  två månader senare misstänkt för att ha ”uppmanat till separatism”. Kort före gripandet hade han uttryckt sin oro på sociala medier överden gradvisa utrotningen av den tibetanska kulturen och om hur många barn som inte kan använda sitt modersmål flytande.

I mars 2017 fick Tashi besök av sina advokater. Då berättade Tashi att han lider av ledvärk, vilket är en följd av de dåliga förhållandena i häktet. Hittills har Tashi Wangchuk inte fått träffa sin familj.

Ungefär vid samma tid kontaktade domaren Tashi Wangchuk och hans familj för att få veta mer om hur de anställt advokaterna och hur mycket de betalat. Få advokater i Kina vill ta upp fall som rör mänskliga rättigheter eller andra känsliga fall som kan ses som en utmaning av makten. De är rädda för att de i sin tur ska drabbas av förföljelse.

Den 4 januari 2018 togs fallet upp i en domstol och efter fyra timmar bordlades ärendet och utslag och dom ska meddelas vid senare tillfälle.

Bakgrund
Etniska tibetaner i Kina diskrimineras och deras rätt till religionsfrihet, yttrande- och föreningsfrihet är begränsad. Tibetanska munkar, författare, demonstranter och aktivister grips regelbundet på grund av sin fredliga verksamhet. Sedan 2009 har minst 150 tibetaner bränt sig själva i de tibetanska områden i Kina som en protest mot myndigheternas repressiva politik.

Skriv under och kräv Tashi Wangchuks frihet!

Skicka en personlig hälsning till Tashi

Aktionsperiod 1/2- 28/2

Chief Procurator
Yushu Tibetan Autonomous Prefecture People’s Procuratorate
Yushu Zangzu Zizhizhou Remin Jianchayuan
Minzhulu, Yushushi
Yushu Zangzu Zizhizhou
Qinghaisheng 815000
People’s Republic of China

Sweden February 2018

Dear Procurator,

The Constitution of the People’s Republic of China state that: “All nationalities have the freedom to use and develop their own spoken and written languages, and to preserve or reform their own folkways and customs.”

In view of this, allow me to draw your attention to the case of Tashi Wangchuk, a human rights defender and advocate for increased Tibetan language education in the Tibetan areas. He has expressed his concerns about the way the Tibetan language and culture is being suppressed by government policies, which is a legitimate exercise of free speech.

However, for doing this Tashi Wangchuk has been detained since January 2016 on charges of “inciting separatism”. On 4 January 2018 he was tried by the Yushu Tibetan Autonomous Prefecturate People’s Court.

I urge you to drop the charge against Tashi Wangchuk and immediately and unconditionally release him. He is a prisoner of conscience arrested merely for peacefully exercising the right to freedom of expression.

Regards,

Skriv under här

Kina - tibetansk språkaktivist fängslad

När du fyller i dina kontaktuppgifter så kontaktar vi dig med information om hur du på olika sätt kan göra mer för att mänskliga rättigheter ska gälla alla, alltid, och håller dig uppdaterad om vårt arbete. Du kan närsomhelst avböja att bli kontaktad igen. Vi följer PUL. Läs mer om hur vi hanterar dina kontaktuppgifter.

När underskrifterna skickas till mottagaren syns bara ditt för- och efternamn.

* Obligatorisk uppgift.

Tack för att du agerar!

Din insats hjälper Amnestys arbete för att mänskliga rättigheter ska gälla alla - alltid.

1 februari, 2018

Svenske medborgaren Gui Minhai greps och fördes bort den 20 januari av civilklädd polis från ett tåg på väg mot Peking.

Amnesty uppmanar de kinesiska myndigheterna att omedelbart frige Gui Minhai.

Uppdatering 6/2
De kinesiska myndigheterna har nu bekräftat att Gui Minhai gripits och står inför åtal. Men de har inte givit någon förklaring till varför han greps och vad han anklagas för.

 

Gui Minhai var enligt uppgift på väg från Ningbo till Peking i sällskap med två svenska diplomater för att få hjälp med ett läkarbesök då han plötsligt fördes han bort av omkring tio civilklädda poliser.

Gui Minhai behöver hjälp med att få en diagnos på vad som tros vara ALS. Enligt dottern kan Gui Minhai inte längre kontrollera sina fingrar på vänster sida. Han har även problem med höger hand och svårigheter att gå.

Gui Minhai frigavs i oktober 2017 efter att ha avtjänat ett straff för påstådd inblandning í en trafikolycka år 2003. Men han blev inte helt fri utan tvingades att regelbundet rapportera till polisen och fick inte lämna landet.

Bakgrund
Gui Minhai försvann den 17 oktober 2015 från Thailand under en semesterresa. I Hongkong, där han var bosatt, drev han ett förlag, Mighty Current Media, och en bokhandel. Förlaget var känt för att publicera kritiska böcker om det kinesiska ledarskapet. Böckerna är förbjudna i Kina. Ungefär samtidigt försvann ytterligare fyra personer som var kolleger till Gui.

Den 17 januari 2016 framträdde Gui Minhai på CCTV, den kinesiska statstelevisionen, med en ”bekännelse”, där han sa att han frivilligt hade överlämnat sig till myndigheterna på grund av en påstådd inblandning í en trafikolycka år 2003. Kinesiska myndigheter hävdar att Gui Minhai nu avtjänar de två år han dömdes till för det “brottet”. Så vitt känt har ingen rättegång hållits i fallet.

En av bokhandlarna, Lam Wing-kee, återvände till Hong Kong i juni 2016 efter att ha varit fängslad i nästan åtta månader och höll en presskonferens där han berättade att han fängslats godtyckligt, misshandlats i häktet och tvingats “bekänna” att han fört in förbjudna böcker i Kina. Lams vittnesmål tyder på att gripandet av Gui Minhai och de andra var en samordnad aktion från de kinesiska myndigheterna för att komma åt bokhandlarna. De övriga tre som greps har samtliga frigivits.

Aktionsperiod 1/2 – 2/3

För mer information se UA 21/18

President Xi Jinping
Guojia Zhuxi
The State Council General Office
2 Fuyoujie
Xichengqu
Beijingshi 100017
People's Republic of China
gov@govonline.cn

Sweden February 2018

Dear President,

Allow me to express my deep concern about that fact that Swedish citizen Gui Minhai was detained again Saturday 20 January, while he was travelling with two Swedish diplomats.

I urge the authorities to immediately and unconditionally release Gui Minhai, unless there is sufficient credible and admissible evidence that he has committed an internationally recognized offence, and is granted a fair trial in with international standards.

I also ask you to grant Gui Minhai prompt, regular and unrestricted access to medical care on request or as necessary.

And finally, pending his release I ask you to ensure that Gui Minhai, without delay, has regular and unrestricted access to his family and lawyers of his own choosing.

Regards,

Skriv under här

Kina - Gui Minhai återigen bortförd och fängslad

När du fyller i dina kontaktuppgifter så kontaktar vi dig med information om hur du på olika sätt kan göra mer för att mänskliga rättigheter ska gälla alla, alltid, och håller dig uppdaterad om vårt arbete. Du kan närsomhelst avböja att bli kontaktad igen. Vi följer PUL. Läs mer om hur vi hanterar dina kontaktuppgifter.

När underskrifterna skickas till mottagaren syns bara ditt för- och efternamn.

* Obligatorisk uppgift.

Tack för att du agerar!

Din insats hjälper Amnestys arbete för att mänskliga rättigheter ska gälla alla - alltid.

1 februari, 2018

– Ahmadreza Djalalis brev till Ayatolla Larijani 30 dec 2017

av Andrea Bodekull, Amnesty International

Ahmadreza Djalali, som dömdes till döden den 21 oktober 2017 anklagad för spionagebrott fortsätter att kämpa för sitt liv. I ett brev till chefen för Irans rättsväsende, Ayatolla Sadeg Larijani, skriver han om hur den iranska underrättelsetjänsten fabricerat bevis och utövat påtryckningar på rättsväsendet. I tolv detaljerade punkter bemöter han anklagelserna som riktats mot honom.

Ahmadreza skriver i brevet bland annat om hur de manipulerat ett filmat förhör som gjordes under hot och psykiska påtryckningar. Hans svar och förklaringar har ersatts med en berättarröst som enligt Ahmadreza är en lång rad av lögner, falska och grundlösa anklagelser, många av dem också motsägelsefulla.

Som ett bevis för sin oskuld pekar Ahmadreza på det faktum att efter sju månaders förhör och utredning friade utredarna honom från anklagelsen att ha agerat mot nationens säkerhet.. Trots det återtogs anklagelsen några veckor senare av Teherans biträdande åklagare, som aldrig träffat och förhört Ahmadreza.

Ahmadreza tar också upp rättegångsprocessen där dödsdomen bekräftades av Högsta domstolen efter en inkorrekt och mycket kort process. Normalt brukar det ta flera månader, ibland mer än ett år, för en dödsdom att granskas och bekräftas. I hans fall tog det bara ett par dagar. Han frågar sig hur domstolen på den korta tiden hann gå igenom omkring 500 sidor, däribland 300 på engelska från försvarets sida, och analysera dem ur alla aspekter.

Det har påståtts i anklagelserna att Ahmadreza Djalali arbetade för den israeliska regeringen som sedan skulle ha hjälpt honom att få uppehållstillstånd i Sverige. Det tillbakavisar han bestämt och hänvisar till att han fått sitt permanenta uppehållstillstånd helt enligt de regler som gäller för den som doktorerat från ett svenskt universitet.

Ahmadreza avslutar sitt brev till Ayatolla Larijani med att vädja om en översyn av fallet av ett team med erfarna och oberoende domare och tekniska experter och påminner ayatollan om vad Koranen säger: “Att döda en oskyldig person är som att döda alla människor i världen.”

Här kan du läsa hela brevet

Djalali letter to Ayatollah Sadeq Larijani

och här kan du  skriva under aktionen

 

30 januari, 2018