Uttryck

Vårt arbete har gett resultat! Efter Amnesty Internationals påtryckningar har företaget Wilmar nu infört en åtgärdsplan för att komma åt de allvarliga människorättskränkningar som har pågått på deras palmoljeplantage. 

Text av Kathleen McCaughey, sakkunnig företagsansvar Amnesty International

Vid årsskiftet kunde Wilmar rapportera att:

  • De kvinnliga arbetarna har fått tillsvidareanställningar
  • Minimilönen är garanterad
  • Åtgärder har vidtagits för att få stopp på barnarbete
  • Arbetarna har fått skyddsutrustning

Det här är ett steg i rätt riktning för att komma åt de systematiska kränkningarna på plantagen. Och Amnestys arbete har helt klart varit avgörande.

När Amnesty granskade situationen för arbetarna vid de 7 palmoljeplantagen i Indonesien 2016, fann vi att de utsattes för förskräckliga övergrepp, bland annat:

  • Barn mellan 8 och 14 år som utförde tungt och farligt arbete
  • Systematisk diskriminering av kvinnor med mycket osäkra anställningar, långa arbetsdagar och extremt låga löner
  • Ingen skyddsutrustning vid användning av det giftiga ogräsmedlet parakvat

Rapporten, The Great Palm Oil Scandal: Labour abuses behind big brand names, var startskottet för Amnestys arbete med att få stopp på människorättskränkningar på palmoljeplantagen. Amnestys supportrar hörde av sig till Wilmar International, företaget som driver palmoljeplantagen och som är världens största odlare av palmolja. Supportrarna hörde även av sig till de globala företagen som köper palmolja från Wilmar, till exempel Colgate-Palmolive, Kellogg´s, Mondeléz, Nestlé, Procter&Gamble, Reckitt Benckiser och Unilever.

Vi skrev brev, twittrade och demonstrerade och det gav effekt. Men vi är inte klara. 

Wilmars åtgärdsplan utelämnar tyvärr andra viktiga frågor. De hänvisar inte till att de begått allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter och erbjuder därför ingen kompensation till de som drabbats. Till exempel finns det arbetare som har för höga gifthalter i blodet, på grund av att de har använt farliga kemikalier utan skyddsutrustning. De har nu fått bättre skyddsutrustning, men ingen kompensation för att deras skador. Kravet om kompensation för de drabbade är den fråga som Amnesty nu fortsätter att driva.

20 februari, 2018

Idag, den 15 februari frigavs Teodora del Carmen Vásquez i El Salvador. Tidigt på morgonen lämnade hon kvinnofängelset Ilopango.  Hon möttes av sin familj och organisationer som kämpat för hennes frihet.

Text av Katarina Bergehed, sakkunnig kvinnors rättigheter Amnesty International

 

Här återförenas Teodora med sin son efter 10 år i fängelset. 

Det har gått 10 år sedan Teodora dömdes till 30 års fängelse för mord. I själva verket hade hon fått komplikationer under sin graviditet, vilket resulterade i ett dödfött barn. Människor över hela världen har engagerat sig för Teodora och vi är många som delar hennes och familjens glädje denna dag.

Att Teodora nu återfår sin frihet, beror på att myndigheterna beslutat att bevilja hennes ansökan om att få straffet kortat.

Det är en fantastisk nyhet i alla bemärkelser, utom en: Teodora har inte begått något brott och borde inte ha suttit en enda dag i fängelse.

Abortförbudet är ett grundproblem

Vem som helst kan få missfall eller andra komplikationer under en graviditet. Teodoras fall visar att om och när det händer så finns ingen hjälp att vänta –  men desto mer att frukta.

Grundproblemet är El Salvadors lagstiftning som totalförbjuder och kriminaliserar abort. Den slår särskilt hårt mot unga och fattiga kvinnor som gör abort. Dessutom leder den till att kvinnor som får missfall eller komplikationer i samband med graviditet, misstänkliggörs. Idag sitter över 25 kvinnor dömda för mord efter sådana händelser. Och de riskerar att bli fler om inte El Salvador ändrar sin abortlag.

 

Förändring i sikte?

I oktober 2016 lades ett förslag fram om att ändra abortlagen och tillåta abort under vissa omständigheter. För att förslaget ska tas upp till diskussion i parlamentet måste det först godkännas av en lagkommission. Trots att över ett år har gått och trots kvinnorättsförsvarares intensiva arbete,  har medlemmarna i lagkommissionen ännu inte godkänt förslaget. De politiska partierna vill inte ta i frågan före valet som ska hållas i mars 2018. 

Amnesty kommer att fortsätta arbeta för att totalförbudet mot abort skrotas och att abort avkriminaliseras.

Ingen flicka eller kvinna ska straffas för att hon gjort abort. Ingen ska tillbringa årtionden i fängelse för att  hon fått missfall.

 

Bakgrund

Sommaren 2007 var Teodora del Carmen Vásquez höggravid i nionde månaden. En dag attackerade Teodora av okända män på gatan och en av dem slog henne hårt i magen. Några dagar senare, när hon var på jobbet, fick hon svåra buksmärtor och ringde därför larmcentralen. Hon kände ett behov av att gå på toaletten men på vägen dit svimmade hon. En av Teodoras kollegor ringde polisen.

Teodora behövde vård, men sattes istället i handbojor. Hon anklagades för att ha gjort abort men dömdes senare till 30 års fängelse för “mord under försvårande omständigheter” efter en bristfällig rättegång. Teodora, som kommer från en fattig familj, hade inte råd att anlita en försvarsadvokat.

I december 2017 togs Teodoras fall upp för omprövning. Det gav domstolen möjlighet att rätta till den tidigare, felaktiga domen. Men förhoppningarna om att Teodora skulle frikännas infriades inte. Istället fastställdes domen och hon skickades tillbaka till fängelset.

15 februari, 2018

Förvaltningsrätten i Malmö har beslutat att det inte kan bli något tiggeriförbud i Vellinge i Skåne. Amnesty International välkomnar beslutet, vilket går i linje med rådande människorättsprinciper. Enligt förvaltningsrätten har Vellinge kommun inte visat att tiggeriet medfört sådana olägenheter eller störningar att ett förbud är befogat, och det kan därför inte godtas.

Amnesty har tagit starkt avstånd från förbud mot tiggeri, eftersom sådana förbud såväl kriminaliserar fattigdom som brukar leda till ytterligare stigmatisering av de mest utsatta. Att förbuden riktar sig mot utsatta romer gör också att de måste ses som diskriminerande. I en kontext av antiziganism och misstänkliggörande av den romska gruppen blir sådana repressiva åtgärder extra allvarliga.

– Att förbjuda människor från att offentligt uttrycka sin nöd och be om hjälp strider mot en mängd centrala människorättsprinciper. I stället för att angripa fattigdomen straffar sådana förbud de fattiga, vilket aldrig kan överensstämma med ett rättighetsbaserat arbetssätt, säger Johanna Westeson, sakkunnig i diskrimineringsfrågor vid Amnesty International, svenska sektionen.

– Nu har två rättsliga instanser, först länsstyrelsen och sedan förvaltningsrätten, konstaterat att tiggeri inte kan förbjudas på de grunder Vellinge presenterade. Låt oss hoppas att frågan om att införa tiggeriförbud i Sverige nu kan begravas en gång för alla, säger Johanna Westeson.

För frågor kontakta Johanna Westeson; 072 382 12 29, johanna.westeson@amnesty.se

8 februari, 2018

Amnesty International har tillsammans med Kungliga Vetenskapsakademien och Karolinska Institutet skickat ett brev till Irans ambassadör med begäran om ett möte för att ta upp Ahmadreza Djalalis fall.

Här kan du läsa mer om Djalalis fall

7 februari, 2018

Det var med glädje vi mottog beskedet den 31 januari att en domstol i Istanbul beslutat att villkorligt frige Amnestys ordförande Taner Kılıç. I nästan åtta månader har han suttit fängslad i Izmir sedan han greps den 6 juni 201, på felaktiga grunder anklagad för att tillhöra Fethullah Gülen-rörelsen.

Men på kvällen vid klockan 21.30 när Taner Kılıçs familj väntade på honom utanför fängelset upptäckte advokaterna att åklagaren hade överklagat domstolens beslut om frigivning.

Domstolen avvisade först överklagandet men det skickades därefter till en annan domstol för för en slutgiltig granskning. Istället för att krama om sin familj fördes Taner Kılıç från Izmir-fängelset och till ett polishäkte. Poliserna sa till en av advokaterna att det fanns en häktningsorder utfärdad och att det var därför han fört till häktet. 

Vi har nu fått besked att domstolen upphävt sitt eget beslut om frigivning vilket betyder att Taner Kılıç kommer att vara fortsatt frihetsberövad medan rättegången pågår. Nästa förhandlingsdatum är den 21 juni.

AGERA nu genom att skicka ett mejl till Turkiets justitieminister!

 

1 februari, 2018

– Ahmadreza Djalalis brev till Ayatolla Larijani 30 dec 2017

av Andrea Bodekull, Amnesty International

Ahmadreza Djalali, som dömdes till döden den 21 oktober 2017 anklagad för spionagebrott fortsätter att kämpa för sitt liv. I ett brev till chefen för Irans rättsväsende, Ayatolla Sadeg Larijani, skriver han om hur den iranska underrättelsetjänsten fabricerat bevis och utövat påtryckningar på rättsväsendet. I tolv detaljerade punkter bemöter han anklagelserna som riktats mot honom.

Ahmadreza skriver i brevet bland annat om hur de manipulerat ett filmat förhör som gjordes under hot och psykiska påtryckningar. Hans svar och förklaringar har ersatts med en berättarröst som enligt Ahmadreza är en lång rad av lögner, falska och grundlösa anklagelser, många av dem också motsägelsefulla.

Som ett bevis för sin oskuld pekar Ahmadreza på det faktum att efter sju månaders förhör och utredning friade utredarna honom från anklagelsen att ha agerat mot nationens säkerhet.. Trots det återtogs anklagelsen några veckor senare av Teherans biträdande åklagare, som aldrig träffat och förhört Ahmadreza.

Ahmadreza tar också upp rättegångsprocessen där dödsdomen bekräftades av Högsta domstolen efter en inkorrekt och mycket kort process. Normalt brukar det ta flera månader, ibland mer än ett år, för en dödsdom att granskas och bekräftas. I hans fall tog det bara ett par dagar. Han frågar sig hur domstolen på den korta tiden hann gå igenom omkring 500 sidor, däribland 300 på engelska från försvarets sida, och analysera dem ur alla aspekter.

Det har påståtts i anklagelserna att Ahmadreza Djalali arbetade för den israeliska regeringen som sedan skulle ha hjälpt honom att få uppehållstillstånd i Sverige. Det tillbakavisar han bestämt och hänvisar till att han fått sitt permanenta uppehållstillstånd helt enligt de regler som gäller för den som doktorerat från ett svenskt universitet.

Ahmadreza avslutar sitt brev till Ayatolla Larijani med att vädja om en översyn av fallet av ett team med erfarna och oberoende domare och tekniska experter och påminner ayatollan om vad Koranen säger: “Att döda en oskyldig person är som att döda alla människor i världen.”

Här kan du läsa hela brevet

Djalali letter to Ayatollah Sadeq Larijani

och här kan du  skriva under aktionen

 

30 januari, 2018

av Andrea Bodekull, Amnesty International


I början av november 2017 reste en Amnestydelegation med delegater från internationella regionkontoret i Mexiko och sektionerna i Kanada, Spanien, Sverige och USA till Honduras och Guatemala för att träffa människorättsförsvarare, organisationer och myndighetsrepresentanter. Situationen för dem som arbetar för att försvara sina mark- och vattenrättigheter mot den globala utvinningsindustrin är mycket allvarlig. Hot, trakasserier och smutskastning tillhör vardagen, många är de som mördats för sin kamp och straffrihet råder då det är sällan som någon ytterst ansvarig ställs till svars.


Tidigt på morgonen ger vi oss iväg från huvudstaden Tegucigalpa på en hissnande bilfärd på den slingrande och minst sagt skumpiga vägen till La Esperanza. Vi ska besöka COPINH,
El Consejo Cívico de Organizaciones Populares e Indígenas de Honduras (Rådet för folkliga och urfolksorganisationer). Organisationen arbetar med försvar av miljön och lenca-folkets rättigheter. Lenca är ett av Honduras urfolk. I början av mars 2016 mördades en av COPINH:s ledare, Berta Cáceres. Hon hade varit aktiv i kampen mot ett kraftverksprojekt som hotade att torka ut Gualcarquefloden, en flod som är viktig för lencas överlevnad.

Väl framme i La Esperanza möts vi av Berta Cáceres kollegor och vänner och inte minst av hennes dotter, Bertha Isabel Zúñiga Cáceres, som tagit upp kampen efter moderns död. Inne på kontoret är väggarna fyllda av bilder på den mördade Berta, några med med orden Justicia para Berta – Rättvisa för Berta, andra med Dónde están los autores intelectuales – Var är de verkliga förövarna? Ännu har ingen dömts för mordet.

Honduras är ett av världens farligaste länder för människorättsaktivister och vittnesmålen från COPINH-medlemmarna ger oss en aning om en verklighet som ligger långt från våra trygga liv. Det handlar om ständiga hot och trakasserier, övervakning, smutskastning och fysiska attacker. Bertha Isabel berättar om hur den bil hon och två kolleger för en tid sedan färdades i först angreps av tre män i ett annat fordon. Männen var beväpnade med machetes men de lyckades dessbättre inte stoppa bilen. Bara några minuter senare försökte en annan bil preja dem av vägen ner i en djup ravin men COPINH:s chaufför lyckades köra in på en avtagsväg så de klarade livhanken den gången.

Trots att de riskerar sina liv är COPINH:s ledare beredda att fortsätta höja sina röster för urfolkens rätt att bestämma över vad som ska hända på deras territorier, och kämpa för att de ansvariga för mordet på Berta Cáceres ställs till svars.

Vi avslutar mötet med att de kanadensiska kollegerna lämnar över handgjorda solidaritetshälsningar, bland annat i form av vågor, från aktivister. Det är tydligt att Bertha Isabel och de andra blir märkbart rörda över att det finns människor i andra länder, långt från Honduras, som tänker på dem och bryr sig.


Det är så bra att ni är här för ni har gett oss mycket stöd. Vi behöver er i den fortsatta kampen för att min mors mördare ska ställas till svars tillsammans med dem som beordrade det. Så länge det inte sker går ingen av oss säker.” Bertha Isabel Zúñiga Cáceres

Dagen efter åker vi vidare till Marcala, en region känd för kaffeodling. Där ska vi träffa ytterligare en organisation som Amnesty arbetar med – MILPAH (Movimiento Indígena Lenca Independiente de La Paz (Oberoende rörelsen för lenca-folket i La Paz).

Även MILPAH har protesterat mot vattenkraft- och dammprojekt som hotar deras territorium. De anser att de inte har rådfrågats på ett korrekt sätt om projektet, vilket är deras rätt som urfolk. Och liksom COPINH har de utsatts för hot, smutskastning och andra trakasserier. Militären har gjort intrång på deras marker, ledare har gripits godtyckligt och kvinnor och barn har angripits.

Martín Gómez, en av MILPAH:s ledare sa: ”Det känns som om vi bor i en krigszon. De anklagar oss för att vara gerilla och fiender till staten. Det leder till att vi hotas och angrips. Men tack vare Amnesty och andra internationella organisationer lever vi. Utan ert stöd tror jag vi hade varit döda.”

Margarita Piñeda beskriver de särskilda svårigheter kvinnor möter: ”Systemet är patriarkalt, många kvinnor är rädda för att våldtas, mördas och att familjen och inte minst barnen hotas. Det är ju oftast vi kvinnor som tar hand om familjen. Vi påverkas särskilt av vattenfrågan då det för det mesta är vi som måste hämta. Situationen för oss urfolkskvinnor är annorlunda än för stadskvinnorna.Vi är mer utsatta”.

Efter utflykten på landsbygden återvänder vi till Tegucigalpa för möten med andra människorättsorganisationer som alla bekräftar det vi hört tidigare och fyller på bilden av en mörk situationen i landet. Vid våra senare möten med inrikes- och utrikesministeriet är det budskapet från alla dessa aktivister vi bär med oss och det akuta behovet av att människorättsaktivisterna legitima arbete erkänns och att de ges skydd.

 

25 januari, 2018

Den saudiske bloggaren Raif Badawi frihetsberövades i juni 2012 och dömdes 2014 till tio års fängelse och 1000 piskrapp för att ha upprättat ett internetforum för debatt om sociala och politiska frågor. När saudiarabiska myndigheter första gången piskade honom den 9 januari 2015 fördömdes det massivt av Amnestys medlemmar och supportrar över hela världen. De krävde att Raif Badawi och alla andra andra samvetsfångar i Saudiarabien skulle släppas. Sedan dess har Raif Badawi inte utsatts för fler piskrapp.

De senaste tre åren har medlemmar och supportrar outtröttligt protesterat utanför saudiarabiska ambassader världen över, deltagit i ljusvakor, twittrat till de saudiarabiska myndigheterna och skrivit hundratusentals brev som kräver att Raif Badawi, och alla de andra samvetsfångar som hålls fängslade i Saudiarabien, friges. Eftersom människorättssituationen i Saudiarabien fortsätter att förvärras är det viktigare än någonsin att fortsätta sätta press på myndigheterna.

Vi vägrar att låta Saudiarabiens grova människorättskränkningar fortsätta. Attackerna mot  civilsamhället och mot yttrandefriheten i landet fortsätter med oförminskad styrka när myndigheterna fortsätter att straffa människorättsförsvarare för deras fredliga arbete. 

Ett dussintal aktivister, människorättsförsvarare, författare och advokater hålls fängslade, däribland Raif Badawis advokat Waleed Abu al-Khair, enbart för att de har utövat sin rätt till yttrandefrihet, mötesfrihet och föreningsfrihet.  Men tillsammans är vi starka – och Amnesty kommer inte sluta sitt arbete förrän alla samvetsfångar är fria. 

Idag samlas Amnesty supportrar utanför Saudiarabiens ambassader i flera städer runt om i världen för att markera årsdagen av Raif Badawis första piskrapp. De kommer också att använda sociala medier för att sätta press på de saudiarabiska myndigheterna och sina egna regeringar att arbeta hårdare för att Raif Badawi och alla andra samvetsfångar i Saudiarabien friges.

Här är tre sätt som du kan agera på – tre sätt där du kan kräva att Saudiarabien respekterar mänskliga rättigheter

Kräv att Raif, Waleed och alla andra samvetsfångar släpps
Saudiarabien är känt för att måna om sitt anseende och sin position i världen. Rikta dig därför offentligt till myndigheter och visa hur de förtrycker rätten till yttrandefriheten och uppmana dem att släppa alla samvetsfångar.
Twittra: Defending human rights is not a crime! @KingSalman: Release all prisoners of conscience in #SaudiArabia now! @raif_badawi @acprahr @WaleedAbulkhair

Uppmana Saudiarabien att sluta använda antiterrorlagstiftningar mot människorättsförsvarare
Människorättsförsvarare fortsätter att dömas på vaga grunder enligt nationella antiterrorlagstiftningar i Saudiarabien och de riskerar att dömas till fängelse i upp till 15 år efter orättfärdiga rättegångar i den ökända domstolen Specialized Criminal Court (SCC) – en domstol som inrättades för att hantera säkerhets- och terroristrelateradebrott. Förra veckan beklagade FN:s experter hur Saudiarabien använde sig av  antiterrorlagen och uppmanade regimen att sluta förtrycka fredliga aktivister.
Twittra FN:s uttalande: UN experts urge #Saudi Arabia to end repression of human rights defenders under counter-terror law and release all peaceful activists: http://bit.ly/2Cbubwd

Uppmana din regering att sätta stopp för Saudiarabiens förtryck av mänskliga rättigheter
Din regering bör göra allt den kan för att se till att Saudiarabien gör rätt för sig. Twittra till myndigheter i ditt land (t ex utrikesministeriet eller ditt lands ambassad i Saudiarabien) och uppmana dem att släppa Raif, Waleed och alla andra samvetsfångar.  Här är twitterkonton till några länders ambassader i Saudiarabien.

Sweden: @SwedeninKSA

EU: @EUintheGCC

Germany: @GermanyinKSA

Netherlands: @NLinKSA

UK: @UKinSaudiArabia

USA: @USAinKSA

 

9 januari, 2018

30 gånger Amnestymedlemmars otroliga engagemang gav resultat under 2017!

 

Januari

Amnestys kampanjarbete leder till frigivningen av framstående gambiska fångar
Amadou Sanneh, Malang Fatty och hans bror Alhagie Sambou Fatty, alla medlemmar av oppositionen i Gambia, friades äntligen efter mer än tre års kampanjarbete av Amnestys medlemmar. “Amnestys arbete påverkar människor. Utan Amnestys stöd kunde det ha varit värre… Jag är mycket tacksam för det. Alla människor som fängslats uppskattar Amnestys arbete väldigt mycket”, säger Amadou Sanneh.

Banbrytande rapport avslöjar syriska tortyrfängelset Saydnaya
Med hjälp av tidigare fångars vittnesmål kunde Amnesty skapa en interaktiv digital dokumentär om Saydnaya-fängelset. Dokumentären gav en inblick i det ökända militärfängelset där hundratals hållits fängslade och aldrig synts till igen. Vi var fast beslutna att noggrant dokumentera de brott som förekommer i det syriska tortyrfängelset för att utkräva ansvar. Vi fick det prestigefyllda “Peabody-Facebook” priset för vår skickliga digitala rapportering som bevakades stort av media.

 

Februari

Journalist frias äntligen i Uzbekistan
Muhammad Bekzhanov släpptes fri efter att ha suttit fängslad i 17 år i Uzbekistan. Han var en av de journalister som suttit fängslad längst. Över 100 000 tusen människor över hela världen skrev under för att han skulle frias under Amnestys årliga Skriv för frihet-kampanj 2015. Bara i Kanada skrev 15 000 medlemmar under namninsamlingar, brev och tweets som krävde rättvisa för Muhammed!

Stängningen av flyktinglägret Dadaab stoppas
När den kenyanska regeringen meddelade att de ville stänga Dadaab, världens största flyktingläger, krävde Amnestymedlemmar världen över att kenyanska myndigheter skulle sätta stopp för tvångsåtervändande till Somalia och titta på alternativa lösningar.

I februari blockerade Kenyas högsta domstol regeringens försök att stänga lägret, efter ett rättsfall tagits upp av lokala icke-statliga organisationer med stöd av Amnesty. Domarna citerade till och med Amnestys rapport i domslutet. Nu fortsätter arbetet med att stoppa somaliska flyktingar som tvingas återvända till Somalia och se till att Kenya och det internationella samfundet hittar alternativa lösningar för att kunna hjälpa dem.

 

Mars

Missfall inte längre ett brott i Argentina
27-åriga Belén dömdes till åtta års fängelse, som en konsekvens av en sträng abortlag, efter att ha drabbats av missfall på ett sjukhus i Argentina. Hon hade redan avtjänat två års fängelse innan rättegången. Efter ett överklagande till högsta domstolen och ett intensivt kampanjarbete av Amnesty och samarbetsorganisationer blev Belén frikänd. Ett viktigt steg framåt för mänskliga rättigheter i landet!

Stödbrev betyder mycket för japansk fredsaktivist
64-åriga Hiroji Yamashiro släpptes mot borgen dagen efter sitt första domstolsförhör. Han greps 2016 för sin delaktighet i protesterna mot byggandet av den nya amerikanska marinkårens byggnader nära Takae i Japan. Hiroji var frihetsberövad i fem månader under begränsade förhållanden och fick inte ha kontakt med sin familj. När han släpptes läste han över 400 stödbrev skrivna till honom – tack till alla som skrev!

 

April

Irland ett steg närmare en reformerad abortlag
En kommitté som inrättats för att utreda Irlands strikta abortlagstiftning röstade för att lagen skulle ändras så att kvinnor och flickor kan få ökad tillgång till abort. Två tredjedelar av medborgarförsamlingen röstade för tillgång till abort på begäran. Dessa rekommendationer kommer nu att gå vidare till parlamentet. 80 % av Irlands befolkning vill att kvinnors hälsa ska vara i fokus när det gäller reformeringen av landets abortlag. Amnesty har dokumenterat de fruktansvärda upplevelser de som vill göra abort i Irland tvingas till och drar slutsatsen att lagen som begränsar tillgången till abort är ett brott mot deras mänskliga rättigheter.

Snabba aktioner räddar liv i Iran och USA
Tack vare tusentals människor som twittrade och vädjade till iranska myndigheter kunde minst två människors liv räddas. I februari respektive april ställdes den planerade avrättningen av Hamid Ahmadi och Salar Shadizadi in och de släpptes från fängelse. De unga männen dömdes till döden för brott de begick när de var 17 respektive 15 år gamla.

Efter påtryckningar från Amnestymedlemmar och andra tvingades amerikanska myndigheter att ge efter och omvandlade Ukrainska medborgaren Ivan Teleguz dödsdom bara fem dagar innan hans planerade avrättning. Hans advokat sa att tack vare Amnestys arbete “så fick ett stort antal människor reda på fallet och motsatte sig det”. Tack!

Apple blir första företag att publicera en lista över sina smältverk
Tack vare era brev, tweets och protester utanför Apples butiker, för att uppmärksamma Internationella dagen mot barnarbete förra året, så blev Apple det första företaget att publicera en lista över alla sina smältverk i enlighet med internationella lagar om due diligence i leverantörskedjan. Även om det fortfarande finns mer att göra var detta ett första steg i att bekämpa människorättskränkningar i försörjningskedjan för kobolt och göra det mer transparent.

 

Maj

Chelsea Manning frikänns
Den 17 maj släpptes Chelsea Manning efter att hon fått sitt 35-åriga fängelsestraff sänkt av den tidigare amerikanske presidenten Barack Obama i januari. Hon fängslades för att ha avslöjat sekretessbelagd information, bland annat bevis på eventuella krigsförbrytelser som begåtts av den amerikanska militären. Mer än en kvarts miljon människor skrev under och krävde att hon skulle släppas som en del av vår Skriv för frihet-kampanj i 2015. Hon skriver i ett brev till Amnesty: “Jag står bakom det ni gör för att skydda människor där rättvisa, frihet, sanning och värdighet nekas”.

Peruansk dom milstolpe för människorättsförsvarare
Domen mot människorättsförsvararen Máxima Acuña Atalaya upphävdes och blev en milstolpe för miljöaktivister i Peru. Efter nästan fem år av rättsprocesser, baserade på ogrundade anklagelser om markockupation, lades åtalet ner av högsta domstolen. När beslutet kom hade mer än 150 000 meddelanden i stöd och solidaritet från Amnestymedlemmar samlats in. Våra kollegor lämnade lådorna med brev till Máximas hem uppe i bergen i Peru.

Taiwans högsta domstol röstar för samkönade äktenskap
Taiwan ser ut att bli det första landet i Asien att legalisera samkönade äktenskap efter att ett beslut i högsta domstolen gått igenom. Amnestymedlemmar från 40 länder runt om i världen skickade stöttande meddelanden i form av ett frieri och uppmanade Taiwan att “säga ja”. Alla meddelanden visades upp inför en stor folksamling som Amnesty Taiwan och deras lokala samarbetsorganisationer styrde upp – med stöd av flera andra länder. Taiwans regering har två år på sig att fatta ett beslut. Vi kommer att intensifiera vårt kampanjarbete för att se till att det inte tar så lång tid.

Juni

Tre kinesiska arbetaraktivister släpps mot borgen
Hua Haifeng, Li Zhao och Su Heng släpptes mot borgen efter att ha fängslats medan de undersökte arbetsförhållandena vid skofabrikerna i Huajian. Deras frigivning är givetvis en stor lättnad, men enligt kinesisk lag så hålls åtalade som släppts mot ”borgen” ofta under sträng polisövervakning. Amnesty fortsätter att bevaka situationen. Hua Haifeng uttryckte sin tacksamhet till ”varje respekterad kollega på Amnesty, för att ha visat stöd medan jag satt fängslad. Det var ditt stöd som gav min familj fortsatt hopp! Tack!”

Fängslad aktivist fick livräddande behandling
Den syrisk-kurdiska oppositionsaktivisten Suleiman Abdulmajid Oussou släpptes ur Allaya-fängelset i Qamishli den 24 juni. Han greps av de kurdiska styrkorna Asayish i maj och hölls fängslad under dåliga förhållanden. Suleiman lider av en akut hjärtsjukdom och släpptes för att kunna få behandling. Tack vare ert stöd fick han den vård han behövde.

 

Juli

Miljöaktivist släpps från fängelse
Miljöaktivisten Clovis Razafimalala är känd för att kritisera den olagliga handeln av Madagaskars rosenträ och andra naturresurser. Han greps i september och anklagades för att ha organiserat och deltagit i en demonstration han inte deltog i. Han satt fängslad i 10 månader. I juli släpptes Clovis från fängelset och friades men ansågs vara skyldig till två andra anklagelser och dömdes till en femårig villkorlig dom. Amnesty anser att det är ett avsiktligt försök att skrämma honom och andra miljöaktivister i Madagaskar. Clovis har tidigare varit med i Amnestys kampanj Skriv för frihet, och vi fortsätter att kräva att åtalet läggs ned. Clovis sa: ”Tack till Amnesty. Jag skulle fortfarande sitta i fängelse om det inte vore för er”.

Amnestys rapport tvingar företag att bemöta övergrepp kopplade till palmolja
Plantagearbetare på Wilmars plantage i Indonesien rapporterade att de har börjat se förbättringar gällande arbetsvillkor och arbetsavtal för vissa arbetare efter att rapporten The Great Palm Oil Scandal hade släppts. Arbetarna får nu en dagslön som inte är kopplad till målsättningar, ökad lön med cirka 25 % och de flesta kvinnliga arbetarna har fått fast anställning. Dessa förbättringar kom efter en veckas kampanjarbete som riktade in sig på fem köpare av Wilmars palmolja; Colgate-Palmolive, Kellogs, Nestlé, Procter & Gamble och Unilever.

 

Augusti

Framgång för kvinnors rättigheter i Chile
Beslutet att avkriminalisera abort under särskilda omständigheter var en viktig seger för mänskliga rättigheter, kvinnor och flickor i hela Chile! Domen fastställde att Chiles konstitution ska erbjuda tillgång till säker abort när graviditeten är ett resultat av våldtäkt eller incest, eller utgör fara för kvinnans liv samt i vissa fall av fosterskador. “Denna seger är bevis på det arbete miljontals kvinnor över hela Amerika-regionen lagt ner”, säger Erika Guevara-Rosas, chef för Amnestys Amerikaavdelning.

Kampanjarbete leder till att människor frisläpps
I augusti släpptes ett antal människor från fängelse efter att deras rättsfall hade tagits upp på nytt av Amnestymedlemmar. De är bland annat grundaren av Sudan Social Development Organization, Dr Mudawi, tidigare Uzbekiska regeringstjänsteman och FN-anställde Erkin Musae och den palestinska cirkuskusartisen Mohammad Abu Sakha.

Demokratiska republiken Kongo åtar sig att avskaffa barnarbete senast 2025
Kongos regering förbinder sig till att avskaffa barnarbete år 2025 och genomföra rekommendationerna från vår rapport från 2016: This is What We Die For. Rapporten avslöjade de farliga arbetsförhållandena i småskaliga koboltgruvor i södra DRC där tusentals vuxna och barn arbetar. Det här är första gången Kongos regering vill kännas vid problemet med barnarbete i småskaliga gruvor – och det är tack vare vårt kampanj- och påverkansarbete.

 

September

Vår kampanj #Giveahome blir globalt stor!
Som svar på den globala flyktingkrisen deltog över 1 000 artister i över 300 spelningar i 60 länder och delade ett starkt budskap: #giveahome. Vi samarbetade med Sofar Sounds för att kunna förmedla detta underbara initiativ med målsättningen att förena människor och stödja världens flyktingar. Artister inkluderade etablerade och nya artister som Ed Sheeran, Gregory Porter, Hot Chip, Jessie Ware och Mashrou’ Leila!

Vi vägrar låta Burmesiska militärens övergrepp gå förbi obemärkt
Våra utredningar, som bygger på satellitbilder med vittnesmål, bilder och videoklipp, visade tydliga bevis på en “brända jordens taktik” utförd av Burmas militär, med grova övergrepp  som  etnisk rensning, olagligt dödande och godtyckliga gripanden. Vi var de första att bekräfta användningen av truppminor längs gränsen till Bangladesh. Vi har outtröttligt tagit hjälp av media, kampanjer och påverkansmöten för att få slut på våldet, ta fram ett omfattande vapenembargo och se till humanitära aktörer och en undersökningsdelegation från FN får tillträde. Med ditt stöd kommer vi se till att de ansvariga får stå till svars.

 

Oktober

Amnesty Turkiets chef släpps
Idil Eser, chef för Amnesty Turkiet, släpps tillsammans med nio andra människorättsförsvarare. Idil greps i juli på grund efter falska terroranklagelser mitt under landets pågående tillslag mot människorättsförsvarare. Det blev en lång prövning för Idil och hennes kollegor i Amnesty Turkiet. Den styrka och uthållighet de visade var en inspiration. “Jag tror att organisationer som Amnesty blir allt viktigare i en värld där splittringar och främlingsfientlighet ökar”, skrev Idil från fängelset. “Jag tror att vårt syfte har stärkt solidariteten mellan människorättsorganisationer vilket gläder mig”. Tack till alla i hela rörelsen vars hårda arbete och uthållighet bidrog till detta utfall. Vi fortsätter att arbeta tills Taner Kılıç, Amnesty Turkiets ordförande, som också greps, befrias, tillsammans med många andra som sitter fängslade på orättfärdiga grunder.

 

Samvetsfånge släpps
Frigivningen av den irländska medborgaren och samvetsfången Ibrahim Halawa innebar en rungande seger för alla som kämpat för honom. Han greps och hölls godtyckligt fängslad i fyra år i Egypten för att ha fredligt utövat rätten till yttrande- och mötesfrihet. Tack vare sin familj och Amnestymedlemmars intensiva kampanjarbete kunde Ibrahim återförenas med sina nära och kära på Irland. “Flera underbara människor fortsatte att tro på att Ibrahim var oskyldig och kämpade för hans sak och stöttade familjen”, säger hans familj.

 

November

Mauretansk bloggares dödsdom upphävs
Bloggaren Mohamed Ould Cheikh Mkhaitir släpptes efter att en överklagandeinstans i Nouadhibou upphävde hans dödsdom. Han var tidigare dömd till döden för att ha skrivit ett “blasfemiskt” inlägg på Facebook. Beslutet kom efter Amnesty Internationals delegation, ledd av generalsekreteraren Salil Shetty, åkte till Mauretanien förra året för att sätta strålkastaren på människorättssituationen i landet.

Vår rapport ställer Shell till svars
Vi släppte vår nya rapport “A Criminal Enterprise?” som avslöjade Shells grova människorättskränkningar i Ogoniland i Nigeria på 90-talet. Bevis som användes i rapporten kommer från tusentals sidor av interna företagsdokument, vittnesmål, Amnestys egna arkiv samt andra källor. I rapporten uppmanas myndigheter i Nigeria, Storbritannien och Nederländerna att inleda undersökningar om huruvida Shell kan hållas straffrättsligt ansvariga. Det hade en omedelbar inverkan då åklagaren meddelade att de skulle undersöka rapporten. Amnesty har aktivt stöttat människorättsförsvararen Esther Kiobel i hennes kamp att ställa Shell till svars. I juni vidtog Esther rättsliga åtgärder mot Shell i Nederländerna när hon anklagade företaget för delaktighet i det olagliga dödandet av hennes man och åtta andra Ogoni-män i Nigeria år 1995. Vi kommer inte ge upp förrän Esther får de svar hon förtjänar!

Stora branschaktörer inleder undersökning om barnarbete
Vi lanserade en ny lägesrapport, som var en uppdatering av förra årets rapport, som kopplar flera stora varumärken till brott mot mänskliga rättigheter i de småskaliga koboltgruvorna i Demokratiska republiken Kongo. Företag som nämns i rapporten, däribland Huayou Cobalt från Kina och BMW från Tyskland, deltog i lanseringseventet, en viktig indikation på deras oro över hur vårt arbete påverkar deras varumärken. Utifrån rapporten har London Metal Exchange, en av de organisationer ansvariga för att ta fram globala metallpriser, tillsatt en utredning om huruvida kobolt som bryts av barn är en del av råvaruhandeln i London. De har begärt att medlemmarna lämnar uppgifter om hur de ansvarsfullt använder kobolt.

Norska tonåringar i solidaritet med Taibeh
Tusentals tonåringar demonstrerade i syfte att visa solidaritet med 18-åriga Taibeh Abbasi som lever i rädsla att behöva bli utvisad till Afghanistan, ett land hon aldrig varit i. Tonåringarnas budskap till den norska regeringen var tydligt: Se till att afghanska tonåringar som Taibeh är trygga – tvinga inte dem att lämna landet så snart de fyller 18! Vi bad er att skriva under vår namninsamling som uppmanar Norge att sluta skicka tillbaka människor till Afghanistan tills landet är stabilt nog för att säkerställa deras trygghet och värdighet, och vi fick in över 100 000 signaturer. Tack!

Vi avslöjar olaglig tortyrutrustning till salu i Paris
Amnestys utredare upptäckte olaglig tortyrutrustning till salu av kinesiska företag på Milipol, en militär- och polismässa som äger rum i Paris. Utrustningen som var till salu inkluderade bland annat piggförsedda batonger, elektriska ankelbojor och chockvästar och tunga benvikter. Import och export av tortyrutrustning är förbjuden i EU sedan 2006. 2016 förbjöd EU även marknadsföring och uppvisning av dessa föremål på mässor. Båset där utrustningen visades upp stängdes ner, myndigheter inledde en utredning och media rapporterade om det.

 

December

Era ord skapar förändring
I december är det dags för vår årliga Skriv för frihet-kampanj och varje år är stödet från er inget annat än otroligt. Förra året så skrev ni 4 660 774 brev, email, tweets och annat. Bland dessa meddelanden fanns stöttande ord som hade stor betydelse för de människor vars rättigheter vi skrev för. Amerikanska visselblåsaren Edward Snowden som var ett av fallen för Skriv för frihet 2016 sa: “Jag vill tacka er ödmjukast och med hela mitt hjärta för ert orubbliga arbete och stöd!” Bara Edward tog emot meddelanden från 710 024 Amnestymedlemmar från 110 länder.

Australien säger ja till samkönade äktenskap
Det australiensiska parlamentet godkände lagen om samkönade äktenskap. Lizzi Price, sammankallande för HBTQI-nätverket inom Amnesty Australien sa: “Detta är ett historiskt ögonblick som borde ha ägt rum för längesedan i Australien. Hårt arbete, fast bestämdhet och många människors mod ligger bakom detta resultat. HBTQI-personer i Australien, samhällsgrupper, aktivister och allierade har skapat en ostoppbar rörelse för jämlikhet. Bara det är något att fira.”

 

20 december, 2017

Taner Kılıç frigavs villkorligt men är nu åter fängslad!
Igår onsdag den 31 januari fortsatte rättegången mot vår vän och kollega, Taner Kılıç, ordförande för Amnesty Turkiet. Vid 13-tiden kom domstolens beslut – Taner var fri och kunde, efter åtta månader i fängelse, äntligen återförenas med familj och vänner. Klockan 21.30 på kvällen, när Taner Kılıçs familj väntade på honom utanför fängelset, upptäckte advokaterna att åklagaren hade överklagat domstolens beslut om frigivning. Domstolen avvisade först överklagandet men det skickades därefter till en annan domstol för en slutgiltig granskning.

Representanter från Amnesty International fanns närvarande vid tingshuset i Izmir i hopp om att få se Taners friges men fick istället se hur han fördes från Izmir-fängelset och togs till ett polishäkte. Poliserna sa till en av advokaterna att det fanns en häktningsorder utfärdad och att det var därför han förts till häktet. Vi har nu fått besked att domstolen upphävt sitt eget beslut om frigivning vilket betyder att Taner Kılıç kommer att vara fortsatt frihetsberövad medan rättegången pågår.

Läs rapporter om läget just nu på vår twitter: https://twitter.com/AmnestySverige

 

Taner fängslades i juni. Han har hållits oskyldigt fängslad ända sedan dess och riskerar nu ett långt fängelsestraff.

Klockan 06:30 den 6:e juni tvingade turkisk polis med sig Taner från hans hem i staden Izmir. Tre dagar senare åtalades han för medlemskap i den väpnade gruppen Fethullah Gülen (FETÖ) och hölls fängslad i Şakran-fängelset. Trots att han inte gjort något fel så riskerar han nu uppemot 15 års fängelse.

Vad anklagas Taner för?

Sedan kuppförsöket i juli 2016 råder undantagstillstånd i Turkiet och undantagslagar har använts för att kriminalisera legitimt människorättsarbete och inskränka yttrande-, mötes- och föreningsfriheten. De som framför allt har drabbats är personer som misstänks tillhöra eller stödja Gülenrörelsen, den rörelse som regimen i Turkiet påstår låg bakom kuppförsöket. Men även andra som är kritiska till regeringen riskerar att gripas.

En av de vanligaste anklagelserna som riktas mot människor är att man laddat ner en meddelandeapp kallad ByLock. De turkiska myndigheterna anklagar Taner för att ha laddat ned denna app redan 2014 och försöker på detta sätt koppla ihop honom med Gülen-rörelsen. Han nekar till anklagelserna och två oberoende undersökningar av Taners telefon har inte visat några som helst spår av appen eller att den skulle laddats ned. Inga trovärdiga bevis har presenterats av åklagarsidan.

Han anklagas även för att ha ett bankkonto i Bank Asya, som har länkar till Gülen-rörelsen, vilket myndigheterna menar är bevis på hans medlemskap i rörelsen. Taner har som hundratusentals andra haft ett bankkonto på Bank Asya men de verkliga anledningarna till hans arrestering är helt andra.

Varför har Taner fängslats?

I oktober i år klumpades åtalet mot Taner ihop med ett större åtal mot tio andra människorättsförsvarare som anklagades för i princip samma brott som honom. De andra tio hade arresterats när de deltog i en workshop om webbsäkerhet. Åklagaren menade att Taner visste att detta, enligt dem ”hemliga” möte, skulle äga rum. Något som då skulle vara bevis för de anklagelser som riktas mot honom.

Taner och de tio andra människorättsförsvararna är bara några av de tusentals som sedan kuppförsöket i juli 2016 blivit offer för regimens förtryck i ett försök att utmåla människorättsförsvarare som farliga brottslingar . I dag kan en gripen person hållas frihetsberövad i sju dagar, och perioden kan sedan förlängas i ytterligare sju dagar utan att den misstänkte får höras i domstol. Taner och de tio andra människorättsförsvararna har dedikerat sina liv åt att försvara andras mänskliga rättigheter. Ingen av dem har gjort något fel.

Vad händer i Turkiet?

Kuppförsöket den 15 juli 2016 blev våldsamt med över 200 döda och många skadade. Amnesty fördömde våldet och sade att staten har ett ansvar för att utreda vilka som låg bakom och ställa dem inför rätta, men det måste ske enligt rättsstatens principer.
Närmare 50 000 personer sitter frihetsberövade, många av dem godtyckligt utan formella anklagelser, och Över 100 000 anställda inom offentlig sektor har förlorat sina jobb till följd av undantagslagarna som infördes efter kuppförsöket.

Yttrandefriheten har allvarligt begränsats under det gångna året. Över 156 medier har stängts ner, och minst 120 journalister och andra mediearbetare sitter frihetsberövade i avvaktan på rättegång. En del har suttit anhållna i närmare ett år. Amnesty International anser att den rutinmässiga och långa häktningsperioden för dem kan likställas med att de straffas utan föregående dom.

Enligt The Committee to Protect Journalists är Turkiet det land i världen som fängslat flest journalister. Nära en tredjedel av alla världens fängslade journalister finns i Turkiet. Turkiets svepande tillslag mot medier, civilsamhället och offentliganställda är helt oproportionerliga och kan inte motiveras ens under ett undantagstillstånd. Det är dessutom i strid med internationella konventioner som Turkiet anslutit sig till.

 

 

18 december, 2017