Uttryck

President Janos Ader undertecknade den 16 juni “Lagen om öppenhet för organisationer finansierade från utlandet”. Lagen innebär ett hårt slag mot icke-statliga organisationer i Ungern.

av Andrea Bodekull, Amnesty International

Fredagen den 16 juni  undertecknade president Janos Ader “Lagen om öppenhet för organisationer finansierade från utlandet”. Han sade samtidigt att han inte hade några farhågor om lagens skrivning.  Lagen kommer att tvinga ungerska icke-statliga organisationer som får mer än 7 200 000 forint (ca 225 000 SEK) per år från utlandet att registrera sig som ”samhällsorganisationer som får utländsk finansiering”. Organisationerna måste också sätta denna nedsättande etikett på alla sina publikationer. Motivet till lagen antyder att icke-statliga organisationer som får finansiering från utlandet kan tjäna ”utländska intressen” och bidra till att ”äventyra Ungerns suveränitet och nationella säkerhet”. Lagförslaget som lades fram av det styrande partiet Fidesz, antogs av Nationalförsamlingen den 13 juni.

Todor Gardos, Amnesty Internationals utredare för Ungern, säger att titeln på lagen antyder att den syftar till att öka öppenheten medan myndigheterna hävdar att den är viktig för att bekämpa penningtvätt och internationell terrorism. Men vid en närmare granskning rasar denna yta snabbt. När lagen väl träder i kraft, efter att ha publicerats i Hungarian Gazette, blir den ett nytt verktyg för myndigheterna att försöka tysta kritiska röster och ge dåligt rykte till organisationer och undergräva deras förmåga att främja och försvara mänskliga rättigheter.

Den antagna lagen som genom att endast gälla vissa organisationer innebär att dessa diskrimineras och begränsar deras rätt till föreningsfrihet. Rätten till skydd mot diskriminering finns inskriven i Ungerns grundlag och Amnesty International kommer fortsätta att invända mot lagen då den bryter mot rätten till föreningsfrihet, däribland rätten att söka, ta emot och använda finansiering från utländska och internationella källor.

 

20 juni, 2017

Xu Youchen dömdes till döden 2016 och har i ett överklagande vittnat om att han torterades av polisen för att tvinga fram bevis som användes för att döma honom.

Amnesty kräver att Xu Youchen får en ny rättegång och att bevis som tvingats fram genom tortyr fram inte används.

Xu Youchen och hans hustru Zhang Xiaoyu greps av polis den 17 juli 2014 efter att de varit i Peking och protesterat om en avtalstvist de hade med lokala myndigheter. Paret eskorterades tillbaka till hemstaden där de utan förvarning upplockade av personal från de lokala myndigheterna som körde dem i en skåpbil till en polisstation. När Xu Youchen skulle föras ut från skåpbilen motsatte han sig det och bråk uppstod. En polisman blev knivhuggen och avled senare på natten. I december 2016 dömdes han till döden medan hustrun frigavs på grund av otillräcklig bevisning.

Vid en överklagandeförhandling den 18 maj 2017 i en högre provinsdomstol i Henan lade Xu Youchen fram en 55-sidig redogörelse för den tortyr han utsattes för under tiden i polishäkte. En begäran från hans försvarsadvokat om att få en kopia av filmer som finns från mordplatsen och från förhören för att kontrollera om Xu blev torterad har avvisats av domstolen. Xu säger att han skrivit under den “bekännelse” som polisen förberett efter allvarlig misshandel och tvingats i droger.

Provins Domstolen avslutade förhandlingen efter bara fyra timmar och lämnade över ärendet till kommitté som handhar viktiga och känsliga fall. Åklagarämbetet kan närvara vid kommitténs möten som sker bakom stängda dörrar, men försvaret får inte närvara. Fallet är ännu inte avgjort.

När Xu Youchens försvarsadvokat besökte honom i häktet i februari 2017 fann han att Xu hela tiden är bojad både till händer och fötter.

Amnesty hade en aktion för Xu Youchen i början av året där vi vädjande för omvandling av dödsstraffet. Vi följer nu upp efter överklagandet som domstolen för närvarande överväger.

Aktionsperiod 19/6 – 10/7

 

 

Chief Procurator of Henan Provincial People’s Procuratorate
Cai Ning Jianchazhang
Henan Provincial People’s Procuratorate
Zhengbian Lu Dong Duan
Zhengzhou Shi 450000
Henan Sheng
People’s Republic of China

Sweden June 2017

Dear Chief Procurator,

Allow me to draw your attention to the case of Xu Youchen. He was arrested in August 2014 on suspicion of intentional homicide, and in December 2016 sentenced to death. At an appeal hearing before the Henan Provincial Higher People’s Court on May 17 2017, he presented a testimony stating how he was tortured by police during interrogations in 2014. Xu Yuchen signed a self-incriminating statement, that had been drafted by the police, “confessing” the murder.

I have reason to believe that the sentence was based on this “confession” and urge you to grant Xu Youchen a retrial in proceedings that fully comply with international standards for a fair trial and without recourse to the death penalty. In this trial any statement made as a result of torture or other ill-treatment is excluded from evidence and all proceedings fully comply with international fair trial standards.

Further, I urge you to ensure that Xu Youchen is protected from torture and other ill-treatment while in detention, and that an independent and impartial investigation into claims that he was tortured during police interrogation is started.

Kind regards,

Skriv under här

Kina - Torterad och dödsdömd

När du fyller i dina kontaktuppgifter så kontaktar vi dig med information om hur du på olika sätt kan göra mer för att mänskliga rättigheter ska gälla alla, alltid, och håller dig uppdaterad om vårt arbete. Du kan närsomhelst avböja att bli kontaktad igen. Vi följer PUL. Läs mer om hur vi hanterar dina kontaktuppgifter.

När underskrifterna skickas till mottagaren syns bara ditt för- och efternamn.

* Obligatorisk uppgift.

Tack för att du agerar!

Din insats hjälper Amnestys arbete för att mänskliga rättigheter ska gälla alla - alltid.

19 juni, 2017

Valentina Cherevatenko, en framträdande människorättsaktivist, är den första person som anklagas enligt lagen om “utländska agenter”. Om hon döms riskerar hon två års fängelse.

Amnesty kräver att anklagelserna mot Valentina Cherevatenko läggs ner och att trakasserier mot henne och hennes organisation upphör.

Den 2 juni kallades Valentina Cherevatenko och hennes advokat till en kommitté som utreder allvarliga brott  i Rostov-on-Don i sydvästra Ryssland. Där anklagades hon officiellt för att “medvetet och illvilligt kringgått sin skyldighet att lägga fram nödvändiga dokument för att registrera Women of Don Foundation for Civil Society Development and Human Rights som utländsk agent”.

Valentina Cherevatenko är en framträdande människorättsförsvarare från Novocherkassk i Rostovregionen och ordförande i två organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter, humanitär hjälp och fredsbyggande i regionen och även i Norra Kaukasus. Den ena, Women of Don Union, infördes 2014 i registret över “utländska agenter”.

Den andra, Women of Don Foundation, en stiftelse som bildades 2013, får ett projekt om stöd till utsatta befolkningsgrupper, utveckling av den demokratiska dialogen, främjande av tolerans, fredsbyggande och jämställdhet i Norra Kaukasus sponsrat av den tyska Heinrich Böll-fonden. Detta klassificerades av de ryska myndigheterna som ”politisk aktivitet”, och i oktober 2015 fördes även stiftelsen in i registret. Men organisationerna har överklagat detta och i februari 2016 avförde justitieministeriet Women of Don Union från registret med motiveringen att ” de upphört fungera som utländsk agent”. Stiftelsen anses dock fortfarande vara “utländsk agent”.

Försöket att inleda ett straffrättsligt förfarande mot Valentina Cherevatenko skapar ett farligt prejudikat och tar tillslagen mot det oberoende civila samhället i Ryssland ett steg längre.

Lagen om ”Utländska agenter” godkändes 2012 som en del av de ryska myndigheternas led i den skärpta kontrollen över föreningsfriheten i Ryssland. Den tvingar ryska icke-statliga organisationer att registrera sig som ”organisationer som fungerar som  utländska agenter” om de får utländsk finansiering och engagerar sig i vagt definierade ”politiska aktiviteter”.

Aktionsperiod 12/6 – 3/7

Prosecutor of Rostov Region
Yuri Alekseevich Baranov
Prosecutor’s Office of Rostov Region
Per.Khalturinskiy, 101
Rostov-on-Don 344011
Russian Federation

Sweden June 2017

Dear Prosecutor Baranov,

It is with concern I have heard about the charges against Valentina Cherevatenko, a prominent human rights defender, under Article 330.1 of the Russian Criminal Code.

I urge the authorities to immediately end any criminal proceedings and drop all charges against Valentina Cherevatenko, and call on you to stop the harassment of her and any members of the NGOs Union of the Don Women and Women of the Don Foundation for Civil Society Development.

The Russian authorities have a responsibility to ensure that human rights defenders can carry out their legitimate activities free of harassment and without fear of reprisals, as set out in the UN Declaration on Human Rights Defenders.

Kind regards,

Skriv under här

Ryssland - Första anklagelsen enligt lagen om “utländska agenter”

När du fyller i dina kontaktuppgifter så kontaktar vi dig med information om hur du på olika sätt kan göra mer för att mänskliga rättigheter ska gälla alla, alltid, och håller dig uppdaterad om vårt arbete. Du kan närsomhelst avböja att bli kontaktad igen. Vi följer PUL. Läs mer om hur vi hanterar dina kontaktuppgifter.

När underskrifterna skickas till mottagaren syns bara ditt för- och efternamn.

* Obligatorisk uppgift.

Tack för att du agerar!

Din insats hjälper Amnestys arbete för att mänskliga rättigheter ska gälla alla - alltid.

12 juni, 2017

Uppdatering 12/6: Taner Kiliç åtalades formellt den 9 juni för ”medlemskap i en terroristorganisation” och kommer att kvarhållas i häkte.

”Taner Kiliç har en lång och gedigen erfarenhet av att försvara exakt den typ av friheter som de turkiska myndigheterna nu har för avsikt att slå ner på”, säger Salil Shetty, Amnesty Internationals generalsekreterare.

Taner Kiliç, ordförande för Amnesty International Turkey, har fängslats i Turkiet misstänkt för att tillhöra Fethullah Gülen-rörelsen. Myndigheterna skyller förra årets kuppförsök på Gülenrörelsen.

Han greps tillsammans med 22 andra advokater den 6 juni och de befinner sig alla i polishäkte. Frihetsberövande av Taner Kiliç är ytterligare ett bevis på hur utbredda och godtyckliga tillslagen efter kuppförsöket har blivit.

Vi behöver din hjälp för att anklagelsepunkterna mot Taner Kiliç läggs ner och att han friges. Skicka mejlet nedan direkt till Turkiets justitieminister. Skriv gärna Release Taner Kiliç i ämnesraden.

Minister of Justice
Bekir Bozdağ

ozelkalem@adalet.gov.tr

Dear Minister,

Allow me to express my concern about the detention of Taner Kiliç, the Chair of Amnesty International Turkey, and call for his immediate release, and that the charges are dropped.

Taner Kiliç was detained along with 22 other lawyers on June 6. He is wrongly suspected of belonging to the Fethullah Gülen movement.

Taner Kiliç is not a criminal or a terrorist; he is a longstanding defender of human rights in Turkey and should not be in detention.

Yours sincerely,

Aktionsperiod 9/6 – tills vidare

9 juni, 2017

Amnesty Internationals Lene Christensen har varit i Elliniko och intervjuat flyktingar på plats om deras livssituation och framtid.

Utanför den oanvända flygplatsen i Elliniko-området i Aten tar en grupp afghanska kvinnor av sig sina sandaler innan de sätter sig ned på en blå filt. Bakom dem står den gamla terminalbyggnaden som har utgjort deras temporära “hem” i flera månader, många har bott där i mer än ett år.

av: Lene Christensen, Amnesty International

Det ligger skräp överallt, krossade glasrutor har förvandlats till gapande hål och vissa platser stinker av urin. “Jag har varit i det här lägret i ett år och två månader utan att veta vad som kommer att hända”, säger en kvinna med en burgundyfärgad sjal, tårar rinner ned för hennes ansikte.

Staten påbörjar nu processen att evakuera lägret. Men för de här kvinnorna är deras framtid fortfarande okänd. Ingen vi pratar med vet exakt vad som kommer att hända med dem.

Ovissheten dödar oss

–Afghansk kvinna

Amnesty har besökt Elliniko-lägren flera gånger sedan de öppnade för ungefär ett och ett halvt år sedan. Varje gång har berättelserna varit desamma och det här besöket är inte annorlunda: Förskräckliga levnadsvillkor, brist på säkerhet, ångest orsakad av trauman och att inte veta vad vad som kommer att hända i framtiden. “Vi har gått igenom helvetet här”, sa en kvinna.

Kvinnor har förklarat för Amnesty International vad “helvetet” innebär om du är kvinna: Från att förlita sig på andra till och med när det gäller att använda toaletten på grund av säkerhetsskäl, till att inte vilja lämna sina tält på grund av ständiga verbala trakasserier.

Ge dem en röst

Sedan april 2017 har Amnesty uppmanat människor att agera för att kräva att myndigheterna frågar de boende om deras behov och förser dem med lämpliga boenden innan lägren stängs ned. Särskilt kvinnors och barns specialbehov måste tillgodoses och därför måste särskilt kvinnor konsulteras.

Under Amnestys besök i Grekland den här månaden fick vi inte komma in i lägren. Men alla flyktingar och migranter från Elliniko som vi talade med sa till oss att de inte visste när eller vart de skulle flyttas. Den 23 maj sa de grekiska myndigheterna till Amnesty att de slutligen hade börjat att prata med de boende individuellt för att arrangera lämpliga boenden, och de sa att människor kommer att placeras i nya boenden i enlighet med deras individuella behov.

Det låter lovande men avsaknaden av klar och tydlig information under så pass lång tid har lett till ångest och rädsla bland de redan boende i Elliniko.

När europeiska länder började att stänga sina gränser var de här flyktingarna plötsligt instängda i Grekland. För varje dag som går rör sig drömmen om en trygg framtid allt längre bort. “Dag och natt har smält samman. Vi har tappat konceptet om tid”, säger en kvinna.

Många är oroade över sina söner och döttrar. Att bo så trångt och under så otrygga villkor har orsakat psykologiska problem för de flesta boende, inklusive barnen. “Mina barn har förändrats mycket. Det är svårt att kontrollera dem,” säger en kvinna.

Men trots alla svårigheter har de här kvinnorna fortsatt sin kamp för en bättre framtid. De börjar att bli trötta men deras styrka efter så många motgångar är inspirerande. “Om det inte vore för våra små barn skulle vi helst inte vilja leva”, säger en kvinna, hennes röst är lugn och saklig. Kvinnorna runt omkring henne nickar instämmande.

Rykten och osäkerhet

Enligt rykten kommer åtminstone några boende möjligtvis att skickas till ett läger i Thiva, en stad norr om Aten. Men det skulle kunna bryta upp de nätverk som många har spenderat månader att bygga upp.

De här afghanska kvinnorna riskerade sina liv för att nå Europa i sitt sökande efter trygghet. I stället har de fastnat i Grekland och har levt under outhärdliga förhållanden i mer än ett år. De här starka och modiga kvinnorna borde behandlas med den respekt som de förtjänar.

2 juni, 2017

Israeliska myndigheter anser att Mohammad Faisal Abu Sakha, palestinsk cirkusartist och lärare, är ett hot mot säkerheten och han hålls frihetsberövad på obestämd tid sedan december 2015.

Amnesty uppmanar Israel att frige Muhammad Faisal Abu Sakha eller åtala honom för brottsliga handlingar i lagens mening och snarast ställa honom inför rätta i en korrekt rättegång.

Uppdatering 19/6:
Den 12 juni förlängde militärdomstolen i Ofer Mohammad Sakhas häktningsorder med ytterligare tre månader. Sakhas advokat har lämnat in en överklagan mot beslutet.

Mohammad Faisal Abu Sakha började studera vid den palestinska cirkusskolan i Bir Zeit på Västbanken år 2007 och fyr år senare blev han en av dess artister. Abu Sakha har också  specialiserat sig på att arbeta med barn med inlärningssvårigheter.

Den 14 december 2015 greps han av israeliska soldater vid Za’atara checkpoint nära Nablus när han var på väg till sitt arbete. Sedan den dagen hålls Muhammad Abu Sakha fängslad utan åtal eller dom enligt en så kallad administrativ häktningsorder. På obestämd tid kan denna order förlängas med sex månader i taget. Ordern har förnyats två gånger, senast den 11 december 2016. Den militära åklagaren hävdar att Mohammad Abu Sakha utfört illegala aktiviteter för PFLP  – Folkfronten för Palestinas befrielse men har inte kunnat presentera information om dessa aktiviteter.

Vid en utfrågning den 5 december 2016 i Israels Högsta domstol sa domarna till advokaten att de ansåg att de hemliga “bevis” som israeliska säkerhetstjänsten, ISA, tillhandahållit motiverade ISA:s påstående om att Abu Sakha utgör ett “hot mot staten Israels säkerhet”. Enligt advokaten har det dock inte lagts fram något nytt material sedan december 2015. Systemet för administrativt häkte gör att varken Muhammad eller hans advokat kan granska “bevisen” och därför inte heller försvara sig mot dem. Detta bryter mot en central princip för en rättvis rättegång.

Mohammad Abu Sakha hålls fängslad i Ketziotfängelset inne i Israel i strid med Fjärde Genevekonventionen. Konventionen stadgar att fångar från det ockuperade området måste hållas fängslade inom det området. Abu Sakhas familj måste ansöka om tillstånd för att besöka honom men har nekats av “säkerhetsskäl” flera gånger.

Mohammad Abu Sakha är bara en av hundratals palestinier som hålls administrativt frihetsberövade.

Skicka en hälsning till Mohammad!

Aktionsperiod 1/6 – 30/6

Military Judge Advocate General
Brigadier General Sharon Afek
Hakirya, Tel Aviv
Israel

Email: Mag@idf.gov.il

Sweden June 2017

Dear Judge Advocate General,

Allow me to draw your attention to the case of Mohammad Faisal Abu Sakha, administratively detained since December 2015 without charge or trial. Several hundreds of other Palestinians are also in administrative detention without charge or trial.

I call on the authorities to release Mohammad Faisal Abu Sakha and all other administrative detainees or charge them with a recognizable criminal offence and try them fairly and promptly.

I also urge the authorities to end the practice of administrative detention as it amounts to cruel, inhuman and degrading treatment, given the detainee’s inability to know why they are being detained or when they will be released.

Finally, in light of requierments under the Fourth Geneva Convention, I urge you to ensure that Mohammad Abu Sakha is transferred to a prison in the West Bank.

Regards,

Skriv under här

Israel/OPT - Cirkusartist frihetsberövad på obestämd tid

När du fyller i dina kontaktuppgifter så kontaktar vi dig med information om hur du på olika sätt kan göra mer för att mänskliga rättigheter ska gälla alla, alltid, och håller dig uppdaterad om vårt arbete. Du kan närsomhelst avböja att bli kontaktad igen. Vi följer PUL. Läs mer om hur vi hanterar dina kontaktuppgifter.

När underskrifterna skickas till mottagaren syns bara ditt för- och efternamn.

* Obligatorisk uppgift.

Tack för att du agerar!

Din insats hjälper Amnestys arbete för att mänskliga rättigheter ska gälla alla - alltid.

1 juni, 2017

Förra årets “Skriv för frihet”-kampanj samlade mer människor än någonsin i kampen för rättvisa och mänskliga rättigheter. Över 1,5 miljoner människor deltog och över 4,6 miljoner olika aktioner och aktiviteter genomfördes. I Sverige samlades den in 75 000 underskrifter för de fyra fall som den svenska sektionen jobbade med. Vi kan se skillnader i de fall Amnesty International agerade för, även om en del av de individuella segrarna kommer att dröja. Kampen fortsätter.

Hur gick det för de fall som den svenska sektionen arbetade med?

Máxima Acuña, Peru, bonde och människorättsaktivist som kämpar för rätten till den mark hon och hennes familj bor på. Hon befinner sig i en rättslig process med gruvbolaget Yanacocha som vill använda marken till sin gruvdrift. Trots hot och trakasserier från polis fortsätter familjen sin kamp.

Totalt skedde över 300 000 aktioner för hennes fall, varav 150 000 var handskrivna brev som överlämnades personligen till henne vid ett besök av Amnesty International Peru. Máxima var överväldigad av alla brev och sa att det gav henne ”känslan av att jag är skyddad och att mina barn är skyddade” och att “det finns folk som hjälper oss att söka rättvisa”. Närvarande vid detta besök var även justitieministern María Soledad Pérez Tello, som engagerat sig i fallet och som själv även mottagit en mängd brev gällande Máximas fall.

känslan av att jag är skyddad och att mina barn är skyddade

Den tredje maj kom ett domstolsbeslut i Máximas fall. Efter mer än fem års rättsförhandlingar där Máxima Acuña stått åtalad för att olagligt ha tillskansat sig mark fann domstolen att det inte fanns orsak att fortsätta rättegången då anklagelserna helt saknade grund. Beslutet är en milstolpe för miljörättskämpar i landet! Trots detta så är äganderätten till marken inte rättsligt avgjord, så kampen för Máxima och andra miljörättskämpar fortsätter.

Máxima tar emot de 150 000 brev som Amnestyaktivister skrivit till henne. 

 

Edward Snowden, USA, visselblåsare som läckt information om vidden av global massövervakning. Totalt skedde över 500 000 aktioner i hans fall och även om Obama i slutändan inte benådade Snowden beslöt han att frige Chelsea Manning (som var ett av fallen för Skriv för frihet 2014)- en stor seger för dem som försvarar visselblåsares rättigheter. Kampanjen för Snowden handlade framför allt om att bygga en solidaritetsrörelse då vi visste att en benådning skulle bli svår och ur det hänseendet var kampanjen en stor framgång. Den genererade global uppmärksamhet, lockade framstående personer och kändisar att offentligt stå upp för Snowden samt påverkade den allmänna opinionen i USA. Ett arbete som kommer att fortsätta.

Snowden tackar alla som agerat för hans sak:

En sak är säker mina vänner: Det finns orättvisa i denna värld, men det kommer inte att vara för evigt. Det kommer vi att se till.

Bild på Edward Snowden

Edward Snowdens fall samlade över 1 miljon underskrifter.

 

Mahmoud Abu Zeid “Shawkan”, Egypten, fotojournalist som greps den 14 augusti 2013 för att ha tagit foton när säkerhetspolis våldsamt skingrade folk under en demonstration i Kairo sommaren 2013. Över 445 000 aktioner gjordes för Shawkan.

Under fängelsetiden har hans hälsa försämrats kraftigt men tack vare påtryckningar och en överklagan från hans advokat, kommer Shawkan att få en hälsoundersökning gjord av FMS, Forensic Medical Authority. Vi har dock tyvärr inte fått någon respons från den egyptiska regeringen däremot från flera ambassader runt om i världen, bland annat gjordes det ett besök på Egyptens ambassad i Stockholm. Även om ambassadören ställde sig kritisk till vad han kallade propaganda i kampanjen så lovade han att föra vidare information om Shawkan som inte var känd för honom sedan tidigare.

Hans familj låter hälsa att solidaritetsbreven de fått har betytt enormt mycket för dem och för Shawkan själv, som kämpar i motvind för rättvisa. Familjen och Amnesty fortsätter kampen att få Shawkan fri.

Hans familj låter hälsa att solidaritetsbreven de fått har betytt enormt mycket för dem och för Shawkan.

Fotojournalisten Mahmoud Abou Zeid, mer känd som Shawkan, sitter fortfarande fängslad.

 

Zeynab Jalalian, Iran, förespråkare för kurders minoritetsrättigheter sitter sedan 2008 dömd till livstid efter en felaktig rättegång. Hon dömdes för engagemang i sociala och politiska aktiviteter inom den politiska grenen av PJAK, en kurdisk oppositionell grupp.

200 000 aktioner skedde för hennes fall. Zeynab lider av en ögonsjukdom som kräver läkarvård utanför fängelset men trots påtryckningar har vårt arbete inte lett till någon förändring annat än att de iranska myndigheterna inte längre förnekar Zeynab Jalalians hälsoproblem eller felaktigt hävdar att hon faktiskt har tillgång till vanlig sjukvård.

Amnesty fortsätter att arbeta för att Zeynab får tillgång till läkarvård samt blir frisläppt.

200 000 aktioner skedde för Zeynabs fall.

Zeynab Jalalian, människorättsaktivist, sitter fortfarande fängslad. 

 

Internationella fall

Följande fall lyftes internationellt, fall som även några Amnestygrupper i Sverige arbetar för.

Ilham Tohti, Kina, dömdes till livstids fängelse 2014 anklagad för “separatism”, något som ofta används mot figurer som påtalar kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Han sitter fortfarande fängslad men behandlingen av honom har inte försämrats. Det tyder på att myndigheterna är medvetna om den internationella uppmärksamhet som finns kring hans fall. Ilhams dotter, Jewher, tackar Amnesty för allt stöd: ”Det värmer verkligen hjärtat att så många människor stödjer min familj … Den uppmärksamhet som denna kampanj fått är betydelsefull för ju fler människor som känner till min fars fall, desto säkrare kommer min far och min familj att vara.”

Läraren Johan Teterissa, Indonesien, är dömd till 15 års fängelse för att ha lett en fredlig demonstration under vilken en flagga för Moluckernas oberoende hissades. Under SFF deltog hans son Joncard i ett event i Jakarta för att uppmärksamma fallet och en känd sångare som besökt fängelset där Johan sitter har sagt sig vilja arbeta med Amnesty för Johans frigivning.

Bayram Mammadov och Giyas Ibrahimov, Azerbajdzjan, dömdes i slutet av 2016 till tio års fängelse för att ha skrivit en satirisk graffitiprotest på en staty över förre presidenten i Azerbajdzjan. Ett av syftena med att lyfta deras fall var att visa myndigheterna att även om Giyas och Bayram inte är några väldigt kända personer så finns det människor runt om i världen som bryr sig. En oväntad framgång var att en azerisk student i Nederländerna råkade se en Amnesty-affisch med dem, tog ett foto och delade det på Facebook. Inom några dagar hade inlägget delats av tusentals personer i Azerbajdzjan och fallet plockades upp av lokala nyhetsbyråer. Båda två fick vetskap om kampanjen och har tackat Amnesty för stödet.

31 maj, 2017

I Japan diskrimineras fortfarande HBTQI-personer i hemmen, på jobbet, i utbildning och när det gäller tillgång till hälsovårdstjänster. Homofobiska uttalande från politiker bidrar till detta.

Amnesty uppmanar Japans regering att vidta åtgärder för att komma tillrätta med diskrimineringen.

Vid en första anblick kan situationen för HBTQI-personer i Japan verka tillfredsställande. Samkönade relationer mellan två samtyckande individer är inte kriminaliserat och våldsattacker mot enskilda och de som arbetar för HBTQI-personers rättigheter är ovanligt. En av Asiens största Prideparader hålls i Tokyo och ett ökande antal företag ger samma förmåner som gifta par får till samkönade relationer.

Verkligheten är dock en annan. HBTQI-personer utsätts för en diskriminering som genomsyrar deras dagliga liv.  De utsätts för diskriminering bland annat på arbetsplatser, i skolan, inom familjen samt inom hälso- och sjukvården. Många HBTQI-personer har svårigheter att få tillgång till eller ta del av medicinskt nödvändig vård, såsom hormonbehandling för transpersoner. Homofobiska uttalanden av politiker och myndigheter bidrar med stor sannolikhet till att diskrimineringen på grund av sexuell läggning eller könsidentitet fortfarande är så utbredd.

“Om onormala människor ökar kommer [vanliga] människor att utrotas … homosexualitet är onormalt”. Masumi Tsuruhashi, medlem av stadsfullmäktige I Ebina City

Det leder till att många döljer sin identitet och avskräcks från att hävda sina rättigheter för att inte utmana de etablerade kultur- och samhällsramarna i de samhällen där de bor.

HBTQI-personer i Japan har väntat tillräckligt länge för att bli behandlade som jämställda. Det är dags att den japanska regeringen vidtar åtgärder för att stoppa diskrimineringen. Diskriminering av människor på grund av sexuell läggning, könsidentitet och  könsuttryck står i strid med den grundläggande principen om alla människors lika värde och rättigheter.

Aktionsperiod 19/5- 30/9

Prime Minister Shinzo Abe,

No one should live and love under the fear of discrimination because of their real or perceived sexual orientation or gender identity. I believe, in the face of love, everyone is equal and should be treated equally. Discrimination in any areas, including on the grounds of sexual orientation and gender identity, is prohibited under international human rights law and standards.

Japan, as the host country of the 2020 summer Olympics and Paralympics, has not taken sufficient measures to combat discrimination in line with its commitments under international law and the principle of non-discrimination, including on the ground of sexual orientation, enshrined in the Olympic Charter.

LGBT people in Japan have waited long enough to be treated as equals in your country. It’s time for the Japanese government to provide equal protection against discrimination in all areas, including sexual orientation and gender identity, at the national level.

I call on you to:
- Introduce comprehensive anti-discrimination legislation to provide equal protection against discrimination in all areas and on all grounds, including sexual orientation and gender identity;

- Recognize marriages between couples of the same sex, on the same basis and conferring all the same rights, as marriages between different-sex couples;

It’s time for the Japanese government to act up for fairness and equality. I therefore urge you to support a national bill for eliminating discrimination against LGBT people when it comes for your consideration.

Yours sincerely,

Skriv under här

PRIDE 2017: Japan - HBTQI-personer marginaliseras och diskrimineras

När du fyller i dina kontaktuppgifter så kontaktar vi dig med information om hur du på olika sätt kan göra mer för att mänskliga rättigheter ska gälla alla, alltid, och håller dig uppdaterad om vårt arbete. Du kan närsomhelst avböja att bli kontaktad igen. Vi följer PUL. Läs mer om hur vi hanterar dina kontaktuppgifter.

När underskrifterna skickas till mottagaren syns bara ditt för- och efternamn.

* Obligatorisk uppgift.

Tack för att du agerar!

Din insats hjälper Amnestys arbete för att mänskliga rättigheter ska gälla alla - alltid.

18 maj, 2017

Just nu riskerar drygt 245 000 flyktingar i Kenya att tvingas tillbaka till Somalia. Detta efter att kenyanska regeringen har beslutat att stänga Dadaab, ett av världens största flyktingläger.

Amnesty International uppmanar Kenya att ompröva stängningen av Dadaab och säkerställa att de mänskliga rättigheterna för flyktingarna i lägret respekteras.

Många av den kvarts miljon människor som lever i Dadaab, varav de allra flesta är somalier, känner inte till något annat än flyktinglägret. Lägret var tänkt som en tillfällig uppsamlingsplats men har nu varit öppet i mer än 20 år. Många har kommit dit som barn och fått egna barn där. Få har fått möjlighet att någon gång lämna lägret.

Även om situationen i Somalia har stabiliserats i vissa delar av landet, är landet fortfarande präglat av konflikter och utsatthet – inte minst för kvinnor, flickor och minoritetsgrupper. Staten är svag och bristerna i grundläggande samhällsfunktioner, som skola och vård, är omfattande. Delar av landet kontrolleras också av den väpnade gruppen Al Shabaab.

Kenya har under en lång tid tagit ett stort ansvar för flyktingar från flera länder i Östafrika.
Omvärlden måste nu ta sitt ansvar och stödja Kenya, både finansiellt och genom att erbjuda fler flyktingar möjlighet att ta sig vidare till andra länder genom så kallad vidarebosättning.

Men oavsett hur stort ansvar Kenya hittills har tagit för människor på flykt i regionen, har landet fortfarande en skyldighet att respektera grundläggande mänskliga rättigheter för de flyktingar som befinner sig i landet idag.

Alla världens stater, även Kenya, är bundna av det absoluta förbudet mot att skicka tillbaka eller på annat sätt tvinga en person till en plats där hen riskerar tortyr eller andra allvarliga människorättskränkningar. Att – som Kenya nu gör – försätta en grupp människor i en situation där de inte har något annat val än att återvända till Somalia, och utan att ta hänsyn till individuella risker som det kan innebära, går emot detta absoluta förbud.

Den 25 mars 2017 undertecknade Kenyas president och andra ledare i regionen en deklaration med åtaganden om att bevara och stärka skyddet för somaliska flyktingar. Deklarationen är ett steg i rätt riktning, men dessa åtaganden måste nu också bli verklighet.

Skriv under våra krav till Uhuru Kenyatta, Kenyas president, och uppmana honom att respektera somaliska flyktingars rättigheter genom att:

• Ompröva stängningen av Dadaab och erbjuda somaliska flyktingar alternativ till att återvända till Somalia
• Aldrig tvinga tillbaka somaliska eller andra flyktingar till en plats där de riskerar allvarliga människorättskränkningar
• Låta alla som flytt till Kenya söka asyl och få en rättssäker asylprövning

Aktionsperiod 19/5- 31/8

Dear President Uhuru Kenyatta,

I am writing to express my deep concern about the Government of Kenya’s announcement to close Dadaab refugee camp and return refugees to Somalia.

More than a quarter of a million Somali refugees risk being returned to Somalia if your government closes Dadaab refugee camp without offering alternatives for refugees who choose not to return to Somalia.

I recognize that it is vital for the international community to provide the Government of Kenya with adequate support to deal with the large numbers of refugees in your country. It should share the responsibility of hosting refugees through offering increased resettlement places and increased humanitarian financing.

However, in this process, and in light of the March 25th Nairobi Declaration, I urge you to set an example in the region by respecting fundamental human rights of all refugees in Kenya, primarily by upholding the principle of non-refoulement and the right to seek asylum, in line with Kenya’s obligations as party to the 1951 Refugee Convention and the OAU Convention governing the specific aspects of refugee problems in Africa.

Therefore, I urge you to
• Reconsider the closure of Dadaab and offer Somali refugees alternatives to returning to Somalia
• Never, in any manner whatsoever, return Somali or other refugees to a place where they are at risk of serious human rights violations
• Continue to allow people who arrive in Kenya seeking protection to apply for asylum and have their protection needs assessed individually

I am aware that Sweden is a major contributor to Kenya as regards humanitarian financing and resettlement, and I will continue to advocate for my government to do more to assist Kenya financially and by offering more resettlement places and other safe and legal routes for refugees.

Yours sincerely,

Skriv under här

FLYKTING 2017: Kenya - Stoppa stängningen av världens största flyktingläger

När du fyller i dina kontaktuppgifter så kontaktar vi dig med information om hur du på olika sätt kan göra mer för att mänskliga rättigheter ska gälla alla, alltid, och håller dig uppdaterad om vårt arbete. Du kan närsomhelst avböja att bli kontaktad igen. Vi följer PUL. Läs mer om hur vi hanterar dina kontaktuppgifter.

När underskrifterna skickas till mottagaren syns bara ditt för- och efternamn.

* Obligatorisk uppgift.

Tack för att du agerar!

Din insats hjälper Amnestys arbete för att mänskliga rättigheter ska gälla alla - alltid.

18 maj, 2017

Nu startar Pride-säsongen. Det är tid av glädje – och kamp. När jag sitter och funderar på hur världen ser ut i dag och hur HBTQI-personers rättigheter respekteras eller kränks tänker jag att förtryck kan se ut på så många olika sätt.

av: Johanna Westeson, sakkunnig i diskrimineringsfrågor

Vi har alla hört, och förfärats över, häxjakten på gaymän i Tjetjenien. Det rapporteras om kidnappningar, tortyr och mord, och de journalister som spridit nyheten hotas med repressalier. Talespersoner för den tjetjenska ledningen har viftat bort anklagelserna och sagt att de omöjligen kan stämma eftersom homosexualitet inte finns i Tjetjenien. Rysslands ledning är tyst. Och få av de utsatta vågar ge vittnesmål eftersom det homofoba klimatet är kompakt i Tjetjenien och så kallade hedersmord mot familjemedlemmar som misstänks vara gay inte är ovanliga. Amnesty har reagerat snabbt och kraftfullt mot rapporterna om det tjetjenska HBTQI-förtrycket. Totalt har vi fått in 450 000 underskrifter från alla kontinenter och den 2 juni överlämnas de till Rysslands regering i samband med manifestationer runtom i världen – även här i Stockholm. Vi samlas utanför Rysslands ambassad för en lunchmanifestation med tal och sång. Var med och stå upp för allas lika värde när vi gör en symbolisk överlämning av alla namn på personer som har skrivit under vår aktion. Läs mer i vårt Facebook-event. 

Olika typer av förtryck

Men förtryck kan också ta sig mer subtila former. I Japan är inte samkönade relationer kriminaliserade och hatbrott på grund av sexuell läggning eller könsidentitet är ovanliga. Men detta betyder inte att skillnad inte görs. Det betyder inte att den som är gay eller transperson har samma rättigheter som andra. I själva verket vittnar HBTQI-personer i Japan om att diskrimineringen de möter är kompakt. De diskrimineras på arbetsmarknaden, i familjen, inom hälso- och sjukvården och i det offentliga livet. Homofoba attityder är djupt rotade i det japanska samhället och acceptansen för den som upplevs som avvikande är låg. Likformighet premieras – normbrytande bestraffas. Homofoba uttalanden från myndighetspersoner och politiker bidrar till det repressiva klimatet. Uttalandet från en ledamot i staden Ebinas stadsfullmäktige talar sitt tydliga språk: “Om onormala människor ökar kommer [vanliga] människor att utrotas … homosexualitet är onormalt.”

Kränkande krav

Och de snäva attityderna går hand i hand med brist på juridiskt skydd mot diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet. De flesta distrikt i Japan saknar en heltäckande antidiskrimineringslagstiftning. Transpersoner har svårt att få tillgång till medicinskt nödvändig vård som hormonbehandling. Byte av juridiskt kön är möjligt men villkoras av en mängd kränkande krav: personen måste genomgå en könsoperation, måste visa att hen är steril, får inte vara gift, och så vidare. Många HBTQI-personer vågar inte vara öppna med sin läggning eller könsidentitet och vittnar därför om att de hamnar i ett socialt och känslomässigt utanförskap.

Nya attityder bland unga

Men det finns en bubblande dynamisk japansk HBTQI-rörelse, och den är på frammarsch! I synnerhet bland de unga växer andra attityder fram, och på senare år har klimatet börjat förändras. Nu finns det chans att påverka, och i den kampen ska vi delta. Förra året lämnade oppositionspartierna i Japan gemensamt in en proposition till parlamentet för att lagstifta mot diskriminering av HBTQI-personer. Det ledande partiet inrättade även en särskild kommitté för sexuell läggning och könsidentitet. Än har inget gått genom, men dessa initiativ ger hopp om lagstiftning på nationell nivå. Även på lokal nivå börjar det röra på sig – 2015 införde Shibuya-distriktet i Tokyo som första distrikt i landet en lokal förordning om jämställdhet, respekt för sexuell mångfald och vissa rättigheter för samkönade par. Andra distrikt i Tokyo följde efter, vilket visar att förändringar på lokal nivå kan få snöbollseffekter i andra delar av landet.

Förtryck kan se så olika ut. Men frihet från förtryck kan också ta sig många olika uttryck, och skilja sig från plats till plats, från individ till individ. I Japan finns det nu möjlighet att öppna dörren till ett mer inkluderande samhälle. Det kan bli ett samhälle som bygger på respekt för allas lika rättigheter och som firar, snarare än fördömer, mångfald. Var med och påverka. Kom till Amnestys tält under Pride och prata med oss.

17 maj, 2017