Uttryck

USA har fått en ny president och världen kommer att förändras. Hur vet vi inte än. Det vi vet är att många reagerade på hatretoriken och polariseringen som präglade valkampanjen i USA. Vi är många som med hjärtat i halsgropen undrar vad som kommer att hända nu.

av Johanna Westeson, jurist och sakkunnig diskrimineringsfrågor

Men USA är bara ett av världens länder. Det är ett viktigt land, men ändå ett av många, och inte ett som avgör hela planetens framtid och öde. Förändring kan ske på många sätt och på många olika plan, och vi har makt att vara med och påverka utvecklingen. Vi kan börja på hemmaplan.

Vad är du mest orolig för? Vad står du upp för?

Förfäras du över hatretoriken mot muslimer, svarta, latinos, hbtqi-personer och personer med funktionsnedsättningar? Var då med och stå upp för alla människors lika värde och värdighet här i vårt eget land.

En gultonad bild med ett fotografi i bakgrunden fyra unga kvinnor. Ovanpå bilden står det Jag står upp för kvinnors rättigheter. En gultonad bild med ett fotografi i bakgrunden på en regnbågsflagga. Ovanpå bilden står det Jag står upp för hbtqi-personers rättigheter.

Tar du avstånd från sexism och misogyni? Försvara då tillsammans med oss kvinnors rättigheter och allas rätt till jämställdhet, i Sverige och i övriga världen.

Känner du rädsla när du ser nationalismen breda ut sig? Stå då upp för att grundläggande mänskliga rättigheter omfattar alla inom ett land och inte bara dess medborgare. Det gäller här lika mycket som i Europa och resten av världen.

En gultonad bild med ett fotografi i bakgrunden på en person som sitter i en rullstol. Ovanpå bilden står det Jag står upp för rättigheter för personer med funktionsnedsättning En gultonad bild med ett fotografi i bakgrunden på en sameflagga. Ovanpå bilden står det Jag står upp för urfolks rättigheter.

Är du emot att murar byggs, att migranter utnyttjas och att flyktingar utses till syndabockar? Stå då upp för asylrätten, var med och kämpa för säkra och lagliga vägar till Europa och verka för att migrantarbetare ges tillgång till sina grundläggande rättigheter — här, och där.

En gultonad bild med ett fotografi i bakgrunden på en gruvarbetsplats. Ovanpå bilden står det Jag står upp för migrantarbetares rättigheter

Den 21 januari, dagen efter att USA:s nya president invigs, deltar vi i Women’s March Stockholm med samling kl 14 på Norrmalmstorg. Kom och var med. Ge uttryck för ditt engagemang. Visst blåser det kallt i vår omvärld. Men tillsammans kan vi vända skutan. Vänd din oro till engagemang. Omvandla din frustration till kämpaglöd. Börja på hemmaplan. Visa vad du står upp för.

Ladda ner pdf med Jag står upp för-skyltar på svenska

Ladda ner pdf med Jag står upp för-skyltar på engelska

18 januari, 2017

Hundratals rohingyas har gripits som en del av den pågående säkerhetsoperationen i norra delen av delstaten Rakhine i Burma efter angreppet på tre polisposteringar då nio gränspoliser dödades och angriparna lade beslag på vapen och ammunition. Hittills har ingen officiell information om vart personerna hålls eller vad de anklagas för offentliggjorts. De riskerar att utsättas för tortyr och annan misshandel.

Burmas myndigheter har, enligt den statliga utredningskommission som tillsattes i december 2016 för att utreda våldet i delstaten, gripit och ”vidtagit rättsliga åtgärder” mot 485 personer sedan 9 oktober 2016. Bland dem finns byledare, företagare, religiösa ledare och lärare i arabiska samt vanliga bybor. I en del fall återvände de inte efter att ha kallats till säkerhetsstyrkornas högkvarter, medan andra greps efter razzior i byar i jakt på misstänkta förövare och stulna vapen. Anhöriga har berättat för Amnesty att de inte vet var deras anhöriga hålls fängslade, vad de anklagas för eller om de har tillgång till advokat. Avsaknaden av information under flera månader om dessa fångar väcker oro för att de kan ha utsatts för påtvingade försvinnanden.

Vittnesmål som samlats in av Amnesty International visar att en del gripanden följts av tortyr och annan misshandel. Enligt statliga medier har sex personer dött i fångenskap sedan den 9 oktober, bland dem Kalim Ullah, en 58-årig före detta FN-medarbetare, som dog tre dagar efter att han gripits den 14 oktober.

Bakgrund
Rohingyas, en muslimsk etnisk minoritet,  har i årtionden utsatts för förtryck och diskriminering, däribland allvarliga restriktioner av rörelsefriheten. Det påverkar deras möjlighet att få tillgång till sjukvård, utbildning och försörjningsmöjligheter. Det pågående förtrycket har gjort att  tusentals rohingyas tvingats fly och söka asyl utomlands under de senaste åren.

Aktionsperiod: 16/1 – 6/2

 

Foto: Tatmadaw = Burmas militär

© Andrea Bodekull

Daw Aung San Suu Kyi
State Counsellor
Ministry of Foreign Affairs, Office No. 9
Nay Pyi Taw
Republic of the Union of Myanmar

Sweden January 2017

Your Excellency,

Allow me to express my deep concern at the detention of hundreds of Rohingyas as part of the ongoing security operation in northern Rakhine state.

I urge the authorities to Immediately disclose the fate and whereabouts of all individuals detained during these security operations and ensure that they are treated humanely, allowed effective, prompt and regular access to their family, lawyers of their own choosing and adequate medical care.

All detainees must immediately be released unless they are promptly charged with an internationally recognizable offence. In such cases, all trials must meet international standards of fairness, without recourse to the death penalty, and all detainees should be transferred to recognized places of detention.

I also ask Your Excellency to ensure that independent, impartial and effective investigations are undertaken into deaths in custody and allegations of torture or other ill-treatment by the security forces. Those suspected to be responsible – including those with command responsibility – should be brought to justice in trials which meet international standards of fairness, without recourse to the death penalty.

Respectfully,

Skriv under här

Burma - hundratals rohingyas gripna

När du fyller i dina kontaktuppgifter så kontaktar vi dig med information om hur du på olika sätt kan göra mer för att mänskliga rättigheter ska gälla alla, alltid, och håller dig uppdaterad om vårt arbete. Du kan närsomhelst avböja att bli kontaktad igen. Vi följer PUL. Läs mer om hur vi hanterar dina kontaktuppgifter.

När underskrifterna skickas till mottagaren syns bara ditt för- och efternamn.

* Obligatorisk uppgift.

Tack för att du agerar!

Din insats hjälper Amnestys arbete för att mänskliga rättigheter ska gälla alla - alltid.

16 januari, 2017

Den 11 januari 2002, i efterdyningarna av 11 september, fördes de första fångarna till USA:s marinbas Guantánamo Bay på Kuba. Sedan den dagen har namnet Guanánamo skapat nyhetsrubriker för de allvarliga människorättskränkningar som förknippas med det; godtyckliga frihetsberövanden, tortyr och grym, omänsklig behandling, olagliga överföringar av fångar och inkorrekta rättegångar.

Av Madelaine Seidlitz, sakkunnig Guantánamo 

55 fångar sitter idag kvar på Guantánamo. Två av dessa har befunnit sig där sedan dag ett. 28 fångar är där sedan 2002. 51 fångar har suttit frihetsberövade i mer än tio år.
45 av dem är fängslade utan åtal eller rättegång. 7 av de 55 har stått eller ska stå inför rätta inför en militärtribunal, som inte uppfyller internationella normer för rättvisa rättegångar vilka är bindande för USA att följa. Av dessa riskerar 6 att straffas med döden om de befinns skyldiga.

Ungefär hälften av fångarna som fortfarande hålls fängslade på Guantanamo hölls, innan de överfördes till basen, fängslade inom ramen för CIA:s hemliga interneringsprogram. Guantánamo användes av CIA som en ”black site” under 2003 och 2004. Påtvingade försvinnanden samt andra former av tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling var en integrerad del av CIA-programmet. Straffrihet i samband med detta program fortsätter.

Amnesty International fortsätter att uppmana president Obama, även nu med kort tid kvar innan han lämnar ämbetet, att stänga Guantánamo. Nästan sju år har gått sedan den ursprungliga tidsfristen för stängning. Även om Obama-regeringen förklarar misslyckandet med att kongressen har blockerat en stängning, är nationell lagstiftning eller politik inte legitima ursäkter för ett lands underlåtenhet att uppfylla sina folkrättsliga skyldigheter. Det är osannolikt att USA skulle acceptera sådana ursäkter för brott mot de mänskliga rättigheterna om en annan regering var ansvarig. Resten av världen ska inte heller acceptera dem från USA.

Vi vädjar till President Obama att besluta om en stängning av Guantánamo samt att USA upphör med att använda sig av militärtribunaler, som inte uppfyller internationella normer för en rättvis rättegång. De som misstänks för brott i samband med 11 september 2001 ska åtalas och ställas inför rätta i processer och domstolar som når upp till dessa normer.

Läs vår senaste rapport om Guantánamo här.

11 januari, 2017

Den egyptiske fotografen Mahmoud Abu Zeid, känd som ”Shawkan”, som greps den 14 augusti 2013, är efter mer än tre år fortfarande fängslad och rättsförhandlingarna skjuts hela tiden upp. Nästa förhandling är planerad till den 17 januari.

Den egyptiske fotografen Mahmoud Abu Zeid, känd som ”Shawkan”, fotograferade den 14 augusti 2013 hur en sit-in till stöd för den störtade presidenten Muhammad Mursi upplöstes våldsamt. Han greps och har berättat hur han misshandlades brutalt efter gripandet. När han och dussintals andra fångar skulle föras över till Abu Zaabalfängelset kvarhölls de i en skåpbil i åtta timmar utan vatten, mat och frisk luft när utomhustemperaturen var över 30 grader.

“Shawkan” skulle ha ställts inför rätta den 12 december 2015 tillsammans med 738 andra personer, däribland ledarna för gruppen som lett protesten, Muslimska brödraskapet som är förbjudet och stämplat som en “terroristorganisation”. Åklagaren har åtalat de gripna för  ”tillhöriga en förbjuden grupp” (med hänvisning till Muslimska brödraskapet), “mord”, “vandalisering av privat och offentlig egendom” och” innehav av skjutvapen” och “blanka vapen”, utan att fastställa individuellt straffansvar för brotten. Rättegången har sedan skjutits upp ett flertal gånger, senast till den 17 januari.

Om Shawkan döms riskerar han dödsstraff men hittills har inga bevis lagts fram för att “Shawkan” är ansvarig för de brott som han anklagas. Han greps när han fotograferade.

Vid den senaste förhandlingen den 27 december 2016 läste domaren upp en rapport från läkaren i Torafängelset som hävdar att “Shawkan” är vid god hälsa. Detta motsägs av “Shawkans” familj som säger att han diagnostiserats med Hepatit C innan han greps i augusti 2013.

Skriv snarast till Egyptens president och kräv att Shawkan friges omedelbart och att åtalet mot honom läggs ner. Då det är kort om tid ber vi dig mejla eller twittra direkt till presidenten. Du kan använda formuleringarna nedan.

Förslag till mejl:

President
Abdel Fattah al-Sisi
Email: p.spokesman@op.gov.eg

Your Excellency,

In writing to Your Excellency I urge the Egyptian authorities to ensure that all charges against Mahmoud Abu Zeid are withdrawn, and to release him immediately and unconditionally as he is a prisoner of conscience detained solely for peacefully exercising his right to freedom of expression.

Respectfully,

Förslag på tweets:

@AlsisiOfficial #FreeShawkan immediately. He is a prisoner of conscience and must be released. #Egypt.

@AlsisiOfficial #Egypt 3+years in detention for taking pictures! #FreeShawkan NOW!

10 januari, 2017

Den palestinske cirkusartisten Mohammad Faisal Abu Sakha sitter i administrativt förvar sedan december 2015. Israeliska myndigheter anser att han är ett hot mot säkerheten men har inte förklarat på vilket sätt.

Mohammad Faisal Abu Sakha, 24 år gammal, greps av israeliska soldater vid Za´atara checkpoint nära Nablus den 14 december 2015. Han var på väg till sitt arbete på den palestinska cirkusskolan i Birzeit nära Ramallah på Västbanken. Där har han specialiserat sig på att arbeta med barn med inlärningsvårigheter. Myndigheterna utfärdade en sex-månaders administrativ häktningsorder mot honom. Denna order har sedan förnyats ytterligare två gånger, senast den 11 december 2016. Muhammad har inte åtalats för något brott men vid en överklagandeförhandling den 21 mars 2016 hävdade den militära åklagaren att Mohammad utfört illegala aktiviteter för PFLP  – Folkfronten för Palestinas befrielse men kunde inte presentera information om dessa aktiviteter.

Vid en utfrågning den 5 december 2016 i den israeliska högsta domstolen sa domarna till Muhammads advokat att de ansåg att de hemliga “bevis” som israeliska säkerhetstjänsten, ISA, tillhandahållit motiverade ISA:s påstående om att Mohammed Faisal Abu Sakha utgör ett “hot mot staten Israels säkerhet”. Enligt advokaten har det dock inte lagts fram något nytt material sedan december 2015. Systemet för administrativt häkte gör att varken Muhammad eller hans advokat kan granska “bevisen” och därför inte heller försvara sig mot dem. Detta bryter mot en central princip för en rättvis rättegång.

Administrativt frihetsberövande används av Israel som ett alternativ till att använda det straffrättsliga systemet för att gripa och åtala personer som misstänks för brott, eller för att fängsla människor som inte borde ha gripits alls. Häktningsordern kan förlängas på obestämd tid och Amnesty International anser att en del palestinier som hålls i administrativt förvar är samvetsfångar, fängslade enbart för att fredligt ha utövat sin rätt till yttrande- och föreningsfrihet. Sedan oktober 2015 har de israeliska myndigheterna dramatiskt ökat användningen av administrativt frihetsberövande. I slutet av april 2016 – den senaste månaden för vilken tillförlitlig israelisk fängelsestatistik finns –  hölls 692 palestinier i administrativt förvar, bland dem 13 barn.

  • Amnesty uppmanar Israel att frige Muhammad Faisal Abu Sakha och alla andra fångar i administrativt förvar eller åtala dem för brottsliga handlingar i lagens mening och snarast ställa dem inför rätta i en korrekt rättegång.
  • Amnesty uppmanar de israeliska myndigheterna att upphöra med bruket av administrativt frihetsberövande.

Aktionsperiod 10/1 – 27/1

Military Judge Advocate General
Brigadier General Sharon Afek
Hakirya, Tel Aviv
Israel

Email: Mag@idf.gov.il

Sweden January 2017

Dear Judge Advocate General,

Allow me to draw your attention to the case of Mohammad Faisal Abu Sakha, administratively detained since December 2015 without charge or trial. Several hundreds of other Palestinians are also in administrative detention without charge or trial.

I call on the authorities to release Mohammad Faisal Abu Sakha and all other administrative detainees or charge them with a recognizable criminal offence and try them fairly and promptly.

I also urge the authorities to end the practice of administrative detention as it amounts to cruel, inhuman and degrading treatment, given the detainee’s inability to know why they are being detained or when they will be released.

Regards,

Skriv under här

Israel/OPT - Cirkusartist frihetsberövad i över ett år

När du fyller i dina kontaktuppgifter så kontaktar vi dig med information om hur du på olika sätt kan göra mer för att mänskliga rättigheter ska gälla alla, alltid, och håller dig uppdaterad om vårt arbete. Du kan närsomhelst avböja att bli kontaktad igen. Vi följer PUL. Läs mer om hur vi hanterar dina kontaktuppgifter.

När underskrifterna skickas till mottagaren syns bara ditt för- och efternamn.

* Obligatorisk uppgift.

Tack för att du agerar!

Din insats hjälper Amnestys arbete för att mänskliga rättigheter ska gälla alla - alltid.

10 januari, 2017

Sedan kuppförsöket den 15 juli 2016 har minst 112 journalister och andra mediearbetare suttit häktade i väntan på rättegång. Mer än 2500 journalister har blivit arbetslösa, närmare 800 har fått sitt statliga presskort återkallad och 169 medier har stängts.

Angreppen på yttrandefriheten och medier är några av de brott mot mänskliga rättigheter som under årtionden plågat Turkiet. En markant försämring har skett under de senaste tre åren, inte minst sedan kuppförsöket i juli 2016. Medieägandet har koncentrerats till företag med nära förbindelser till regeringen och avvikande röster tystas vilket lett till en allt mer undfallande media.

Den 4 november fängslades nio journalister och styrelsemedlemmar (chefredaktören Murat Sabunc och tecknaren Hacı Musa Kart samt styrelsemedlemmarna  Ahmet Kadri Gürsel, Güray Tekin Oz, Mustafa Kemal Güngor, Turhan Günay, Hakan Karasinir, Önder Çelik, Bülent Utk) på den oppositionella dagstidningen Cumhuriyet i avvaktan på rättegång. De är anklagade för att ha “publicerat nyheter som skulle kunna vara propaganda för Gülenrörelsen och PKK”.

Det totala antalet fängslade journalister och andra mediearbetare sedan kuppförsöket 15 juli och införandet av undantagstillstånd den 21 juli, som förlängdes i oktober, är nu minst 112 och 169 medier (tidningar, radio och tv-kanaler) har stängts. Journalisterna har arbetat för oppositionella medier över hela det politiska spektrat, från publikationer med anknytning till Fetullah Gülen, en USA-baserad predikant som regimen anklagar för att vara hjärnan bakom kuppförsöket, till kurdiska, sekulära eller vänsterpublikationer.

Bland media som stängts finns Taraf som skrev om brott mot mänskliga rättigheter som begåtts av framför allt militären, Nokta, specialiserad på djupgående reportage, Azadiya Welat, den enda nationella kurdiskspråkiga tidningen i Turkiet och JINHA, en kvinnlig kurdisk nyhesbyrå.

Amnesty anser att alla fängslade journalister bör friges från häktet och att anklagelserna mot dem läggs ner om inte myndigheterna kan lägga fram trovärdiga bevis för internationellt erkända brott.

Aktionsperiod 9/1 – 23/1

Prime Minister
Mr Binali Yıldırım
Vekaletler Caddesi
Başbakanlık Merkez Bina
P.K. 06573
Kızılay / Ankara, Turkey

Email: ozelkalem@basbakanlik.gov.tr

Sweden January 2017

Dear Prime Minister,

Turkey is obliged under Article 19 of the International Covenant on Civil and Political Rights and Article 10 of the European Convention on Human Rights to guarantee the right to freedom of expression, which includes the right to seek, receive and impart information and ideas of all kinds.

Therefore, I call on the authorities to immediately release journalists held in arbitrary pre-trial detention and drop charges unless the authorities can present credible evidence of internationally recognisable criminal offences.

I also urge the authorities to cease the use of trumped up terrorism charges to harass and imprison journalists, and to revoke executive decree no. 668 and 675, and reinstate media outlets arbitrarily closed down.

Regards,

Skriv under här

Turkiet - massmedier tystas

När du fyller i dina kontaktuppgifter så kontaktar vi dig med information om hur du på olika sätt kan göra mer för att mänskliga rättigheter ska gälla alla, alltid, och håller dig uppdaterad om vårt arbete. Du kan närsomhelst avböja att bli kontaktad igen. Vi följer PUL. Läs mer om hur vi hanterar dina kontaktuppgifter.

När underskrifterna skickas till mottagaren syns bara ditt för- och efternamn.

* Obligatorisk uppgift.

Tack för att du agerar!

Din insats hjälper Amnestys arbete för att mänskliga rättigheter ska gälla alla - alltid.

9 januari, 2017

Den yazidiska kvinna som överlevde fångenskap hos IS, och som Amnesty hade en aktion för i oktober 2016 när hon hölls fängslad utan rättegång, kommer att ställas inför rätta den 21 februari, anklagad för terrorbrott. I häktet misshandlades hon och tvingades skriva under dokument hon inte förstod. Om hon fälls riskerar hon livstid.

Bassema Darwish Khidr Murad som i augusti 2014 fördes bort av IS-styrkor och två månader senare fritogs av peshmerga, Irakiska Kurdistans väpnade styrkor, kommer att ställas inför rätta den 21 februari i Erbil. Myndigheterna har hindrat Bassem Darwish från att själv välja juridiska ombud men utsett en advokat till henne. Enligt denne anklagas hon för att tillhöra en terroristgrupp och medhjälp till att döda medlemmar av peshmerga.

Anhöriga till Bassema har berättat för Amnesty att under tiden i häktet blev hon slagen med kablar, hotades med våldtäkt, bands fast under en trappa i flera dagar och misshandlades på andra sätt. Med ögonen förbundna tvingades hon också skriva under papper. Enligt den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, som Kurdistans regionala regering är skyldig att följa, får information som tvingats fram under tortyr eller tvång får inte användas som bevis.

När Bassema fördes bort av IS, tillsammans med sin man och 33 andra släktingar som försökte fly staden Sinjar när IS-enheter närmade sig och sedan tog över staden, var hon gravid. Hon födde sedan en dotter i kvinno- och ungdomsfängelset i Erbil där hon fortfarande hålls fängslad med sin baby.

Amnesty International har tagit upp fallet ett flertal gånger med myndigheterna. Men när Amnestys utredare försökte besöka Bassema i augusti 2016 nekades de tillträde och ytterligare förfrågningar om besök har blivit obesvarade.

Amnesty kräver att:

  • myndigheterna garanterar hennes rättigheter i en korrekt rättegång och att hon får tillgång till en advokat hon själv valt.
  • en utredning måste inledas av påståenden om den tortyr och misshandel hon utsatts för.

Aktionsperiod 4/1 – 27/1

Masoud Barzani
℅ KRG Representation in Sweden
Grev Tureg. 38
114 38 Stockholm
Twitter: @masoud_barzani

Sweden January 2017

Your Excellency,

I would like to draw Your Excellency’s attention to the case of Bassema Darwish Khidr Murad, detained since October 25, 2014 after having survived abduction and captivity by fighters from the so called Islamic State (IS). She has been accused of belonging to a terrorist group and of complicity in killing members of the peshmerga.

Bassema Darwish is due to face trial on 21 February, and I urge the authorities to guarantee her right to a fair trial including her right to have access to lawyers of her own choosing, her right not to incriminate herself and her right to a public hearing. Independent monitors should be allowed unimpeded access to her trial hearings.

I also urge the authorities to conduct an independent, impartial and full investigations into claims that Bassema Darwish was tortured and otherwise ill-treated at the General Security Directorate in Dohuk and to ensure that any information extracted under torture or duress is inadmissible as evidence in proceedings.

Having suffered the captivity of the group calling itself the Islamic State, I urge that she is provided with all necessary medical and psychosocial assistance, as well as counselling, to help her overcome her ordeal in captivity.

Respectfully,

Skriv under här

Irak - kvinna kidnappad av IS riskerar livstid

När du fyller i dina kontaktuppgifter så kontaktar vi dig med information om hur du på olika sätt kan göra mer för att mänskliga rättigheter ska gälla alla, alltid, och håller dig uppdaterad om vårt arbete. Du kan närsomhelst avböja att bli kontaktad igen. Vi följer PUL. Läs mer om hur vi hanterar dina kontaktuppgifter.

När underskrifterna skickas till mottagaren syns bara ditt för- och efternamn.

* Obligatorisk uppgift.

Tack för att du agerar!

Din insats hjälper Amnestys arbete för att mänskliga rättigheter ska gälla alla - alltid.

4 januari, 2017

Två studenter har dömts till tio års fängelse för att ha skrivit en satirisk graffitiprotest på en staty över förre presidenten i Azerbajdzjan.

Den 9 maj 2016 målade Bayram Mammadov och Giyas Ibrahimov texten “Happy slave day” på en staty föreställande Heydar Aliyev,  landets förre president, avliden 2003, och far till den nuvarande. Orden var en lek med frasen “Happy flower day”, en dag som firas den 10 maj vilket också är den förre presidentens födelsedag. Ett foto på graffitin postades sedan på Facebook.

Dagen efter greps Bayram Mammadov och Giyas Ibrahimov av polis i Baku, anklagade för narkotikainnehav efter att polisen påstod sig ha hittat åtta gram heroin på dem. Vid förhöret som följde utfrågades de inte alls om narkotikan utan bara om graffitin. Poliserna krävde att Giyas och Bayram offentligt skulle be om ursäkt för att de förolämpat Heydar Alliyev och när de vägrade misshandlades de. Poliserna tvingades dem också att städa toaletten samtidigt som de filmades i syfte att förödmjuka dem.

Den 25 oktober dömdes Giyas Ibrahimov till tio års fängelse och några veckor senare, 8 december, dömdes Bayram Mammadov till lika många år.

Amnesty anser att Bayram Mammadov och Giyas Ibrahimov är samvetsfångar. Anklagelsen om narkotikabrott är fabricerad med enda syfte att straffa dem för deras politiska protest. Ingen utredning har gjorts av deras klagomål om tortyr och misshandel.

Amnesty International har tidigare dokumenterat liknande tillvägagångssätt för att tysta avvikande röster i Azerbajdzjan. Falska åtal, misshandel, trakasserier, utpressning och andra repressalier från myndigheterna och grupper som är förbundna med dem är vanligt förekommande aktivister och människorättsförsvarare. De brottsbekämpande myndigheterna använder regelbundet tortyr och annan misshandel mot fängslade aktivister och ställs som gott som aldrig till svars. Oberoende övervakning av de mänskliga rättigheterna i Azerbajdzjan har blivit allt svårare. Flera internationella människorättsorganisationer och internationella medier hindrades från att komma in i landet 2015, däribland Amnestys delegation som nekades inträde och deporterades från Bakus internationella flygplats den 7 oktober 2015.

Amnesty kräver att Bayram Mammadov och Giyas Ibrahimov omedelbart friges och en oberoende, opartisk utredning av deras anklagelser om tortyr och de fabricerade bevisen mot dem.

Aktionsperiod 2/1 – 31/1

Du kan också skicka ett vykort till Bayram och Giyas. Klicka här

Prosecutor General Zakir Garalov
7 Rafibeyli Street
Baku AZ1001, Azerbaijan
Email: contact@prosecutor.gov.az

Sweden, January 2017

Dear Prosecutor General,

Allow me to express my concern for Bayram Mammadov and Giyas Ibrahimov, sentenced to ten years imprisonment on fabricated charges.

I call on the authorities to immediately release Bayram Mammadov and Giyas Ibrahimov as they are prisoners of conscience, prosecuted for exercising their right to freedom of expression.

Further, I urge the authorities to carry out an immediate, effective and impartial investigation into the alleged torture and other ill-treatment of Bayram Mammadov and Giyas Ibrahimov and into the fabrication of charges against them.

Finally, the authorities must pay full respect for and protect the rights to freedom of expression, association and assembly, and thus respecting the provisions of the International Covenant on Civil and Political Rights to which Azerbaijan is a state party since 1992.

Regards,

Skriv under här

Azerbajdzjan - tio år för graffiti-satir

När du fyller i dina kontaktuppgifter så kontaktar vi dig med information om hur du på olika sätt kan göra mer för att mänskliga rättigheter ska gälla alla, alltid, och håller dig uppdaterad om vårt arbete. Du kan närsomhelst avböja att bli kontaktad igen. Vi följer PUL. Läs mer om hur vi hanterar dina kontaktuppgifter.

När underskrifterna skickas till mottagaren syns bara ditt för- och efternamn.

* Obligatorisk uppgift.

Tack för att du agerar!

Din insats hjälper Amnestys arbete för att mänskliga rättigheter ska gälla alla - alltid.

2 januari, 2017

Den stora efterfrågan på palmolja har lett till utbredd skövling av regnskogar och stor skada på den naturliga miljön för många arter. Det har också lett till förskräckliga övergrepp på arbetare på palmoljeplantagen.

Här är fem viktiga fakta om palmolja.

  1. Palmolja används i hälften av produkterna du använder varje dag

Palmolja och andra ingredienser som är baserade på palmfrukten finns i ungefär 50% av alla produkter som säljs på stormarknader. Palmolja är så eftertraktat då den är billig och har många användningsområden. Oljan från palmfrukten bearbetas till ätbara oljor som används för matlagning och i ätbara produkter så som choklad, kakor och frukostflingor. Den kan också omvandlas till glycerin och användas i tvättmedel, tandkräm, tvål och schampo. Det handlar alltså om produkter från Nestlé, Dove, Ben & Jerrys, Colgate, Kellogg’s och många fler.

En kvinna sitter på huk och samlar ihop palmfrukt

© Amnesty International / WatchDoc

  1. Indonesien är världens största producent av palmolja

Med en produktion på 35 miljoner ton per år står Indonesien för 45% av hela världens palmolja. Runt tre miljoner indoneser arbetar med palmolja, vilket är en tredjedel av alla palmoljearbetare i världen. Indonesien har generellt sett en stark arbetslagstiftning men den efterlevs inte, vilket innebär att företag kommer undan med systematiska övergrepp av sina anställda på palmoljeplantagen.

Tre miljoner människor i Indonesien jobbar inom palmoljeindustrin

  1. Palmolja är mest eftertraktat i Indien, Europa och Kina

Den globala efterfrågan på palmolja växer snabbt. Under 2015 konsumerades 61 miljoner ton. År 1990 var samma siffra under 15 miljoner. De största importörerna av palmolja är Indien, Europa och Kina, som tillsammans importerade 20 miljoner ton under 2016.

  1. Världens största palmoljeföretag är kopplat till barnarbete

Singapore-baserade företaget Wilmar kontrollerar över 43% av den globala palmoljemarknaden. Företagets omsättning 2015 var över 385 miljarder kronor. Trots det har anställda på Wilmar och deras leverantörers plantage svårt att överleva på sina löner. I extrema fall tjänar arbetare så lite som 25 kronor om dagen. Då arbetarna måste uppfylla särskilda kvoter för att få betalt tvingas många ta dit hela sina familjer. Vår rapport visade att barn mellan 8 och 14 år utför tungt arbete. Kvinnor diskrimineras medvetet genom osäkra anställningar och korta kontrakt, långa arbetsdagar och extremt låga löner. Dessutom används det mycket giftiga ogräsmedlet parakvat på plantagen och arbetarna går utan skyddsutrustning. Wilmar själva säger att de har över 60 000 anställda i både Indonesien och Malaysia.

En person lassar palmfrukter på en skottkärra

© Amnesty International / WatchDoc

  1. Några av världens största företag tjänar på övergreppen

Vi spårade palmoljan från plantagen i Indonesien till nio globala företag som tillsammans har en omsättning på 3,2 triljarder kronor. Åtta av de nio företagen är del av”the Roundtable sustainability palm oil”, RSPO, som arbetar för att göra palmoljan hållbar. Faktiskt är över 2000 företag medlemmar i RSPO som startade 2004 för att förbättra palmoljesektorn efter miljöskandaler. Ändå har vi hittat bevis som visar att även denna “hållbara” palmolja kan vara kopplad till kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

Vad kan du göra?

Hör av dig till företag som du handlar från och fråga vad deras palmoljeleverantör heter och hur de säkerställer att palmoljan varken kränker arbetarnas mänskliga rättigheter. Du kan skriva till dem på Facebook, eller exempelvis skicka ett tweet.

Twitter-namnen till de största aktörerna som vi hoppas kunna påverka:

Unilever: @Unilever  @PaulPolman  @benandjerrys  @Dove  @MagnumUK

Kellogg’s: @KelloggsUS @KelloggsUK

Nestlé: @Nestle @KITKAT

Procter & Gamble: @herbalessences @Headshoulders @Pantene @OlaySkin @COVERGIRL

Exempel på tweet:

  • @Unilever which of your products contains #palmoil linked to labour abuses in Indonesia? I want to know.
  • It’s time to turn your words into action @PaulPolman and address severe labour abuses in your #palmoil supply chain.
  • Hey @benandjerrys, where does the #palmoil in your Chocolate Peppermint Crunch come from?

Svar från företagen

Somliga företag har börjat svara på frågorna, till exempel Ben & Jerry’s som säger att deras palmolja är certifierad, och Colgate som säger att de kommer att ställa Wilmar till svars. Du får gärna svara:

  • @benandjerrys but the investigation shows how useless the certification is for labour rights issues
  • @benandjerrys 5 out of the 7 plantations with severe labour rights abuses were certified as producing ”sustainable” palm oil
  • @Colgate are you asking Wilmar to give permanent contracts to women workers?

Läs mer
Barnarbete och diskriminering av kvinnor vid tillverkningen av palmolja

29 december, 2016

Den fängslade iranska människorättsförsvararen Arash Sadeghis har hungerstrejkat sen den 24 oktober i protest mot fängslandet av hans fru, Golrokh Ebrahimi Iraee. Hans hälsa har allvarligt försämrats och han riskerar att dö. 

Uppdatering 9/1

Arash Sadeghi skulle ha överförts från Evinfängelset till ett sjukhus den efter att ha avslutat sin hungerstrejk den 3 januari. Men fängelsemyndigheterna ha vägrat att göra det och enligt källor är det för att straffa honom för hungerstrejken som tvingade myndigheterna att frige hans hustru. Amnesty International anser att det avsiktliga dröjsmålet att överföra Arash Sadeghi till sjukhus sätter hans liv i allvarlig fara och kan anses utgöra en form av tortyr.

Arash Sadeghi är dömd till 15 års fängelse för att bland annat ”ha spridit propaganda mot systemet” och ”förolämpat grundaren av den islamska republiken”. Det som användes som ”bevis” vid rättegången var poster på Facebook där ha skrivit om politiska fångar och intervjuer med media om sin tid i fängelse. Hans fru, Golrokh Ebrahimi Iraee,  är dömd till sex år för att bland annat ha ”förolämpat islam” genom att skriva en fiktiv berättelse om stening, som inte ens publicerats. Båda två sitter i Evinfängelset i Teheran.

Paret greps den 6 december 2014 och då hittades Golrokhs berättelse. Golrokh frigavs mot borgen efter 20 dagar. Under tiden i fängelset hade hon inte tillgång till besök från familjemedlemmar eller advokat. Hon hotades med avrättning för att ha förolämpat islam. Arash satt i isoleringscell från september 2014 till mars 2015 då även han frigavs mot borgen. Han har berättat att han under tiden i häktet blev utsatt för kvävning, slagen och misshandlad. Sommaren 2015 dömdes Arash och Golrokh vid två korta domstolsförhandlingar och under förhandlingarna fick de inte ha advokat närvarande.

Arash och Golrokh behöver din hjälp.

Agera nu för deras frigivning!

Ring eller skicka e-post eller brev på svenska, persiska, engelska till Irans ambassad i Stockholm:

  • Uttryck din oro för Arash Sadeghi och Golrokh Ebrahimi och uppmana de iranska myndigheterna att frige dem omedelbart och ovillkorligt eftersom de är samvetsfångar som har fängslats enbart för att fredligt ha utnyttjat sin yttrande-, förenings och mötesfrihet.

Kontakta ambassaden så snart som möjligt: 

Ambassadör Mr Abdolrassol Mohajer Hejazi

Tel: +46-(0)8-636 36 77
Fax: +46-(0)8-636 36 13
Email: embassy@iran.se

Iranska ambassaden
P.O. Box 6031
181 06 Lidingö

 

Tack för att du agerar!

 

28 december, 2016