Uttryck

En summering av landavsnittet om Eritrea från Amnestys årsrapport 2015/2016.

Under sommaren utgjorde eritreaner – efter syrier och afghaner – den tredje största flyktinggruppen som flydde över Medelhavet, och en majoritet av dem som miste livet under resan. Någon rättssäkerhet fanns fortfarande inte, politisk opposition var alltjämt förbjuden och oberoende medier samt oberoende universitet var fortsatt förbjudna att finnas. Restriktioner som handlar om religionsfrihet och rörelsefrihet fanns kvar.

Bakgrund

I maj kungjordes nya lagar gällande civilrätt och straffrätt, liksom tillämpningsförfaranden för dessa.  De nya lagarna ersatte övergångslagarna som funnits sedan landet blivit självständigt.

Tvångsarbete – allmän värnplikt

Den obligatoriska allmänna värnplikten fortsatte att användas i ett system som i praktiken innebär tvångsarbete. En betydande del av befolkningen var inkallad till militärtjänst, i vissa fall i upp till 20 års tid. De inkallade fick undermåliga löner som inte räckte till att täcka familjernas grundläggande behov och de fick endast permission på begränsad och slumpmässig basis, vilket i många fall splittrade deras familjer.

Barn uttogs fortfarande till militär utbildning till följd av kravet att alla skolelever ska genomföra årskurs tolv vid det militära träningslägret Sawa. Där levde de under svåra förhållanden med militär disciplin och vapenträning. Det hände att barn slutade skolan i förtid för att undgå detta öde. Män upp till 67 år rekryterades. Tusentals människor försökte att undkomma detta system, bland annat genom att fly från landet.

Samvetsfångar

Tusentals samvetsfångar och politiska fångar fortsatte att hållas frihetsberövade utan åtal eller rättegång, och förvägrades rätten att träffa advokat eller familjemedlemmar. Bland dessa frihetsberövade fanns före detta politiker, journalister och utövare av icke godkända religioner, varav många har suttit fängslade i långt över tio år. Den svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak, som greps den 23 september 2001, sitter fortfarande fängslad. Han har aldrig ställts inför rätta och myndigheterna vägrar att uppge var han hålls fängslad.

Regeringen förnekade att de höll många av dessa personer frihetsberövade och vägrade att ge anhöriga någon information vare sig om var de befann sig eller om deras hälsotillstånd. Inte heller ville man bekräfta uppgifter om dödsfall i häktet.

Porträtt av Aster Fissehation mot en vit bakgrund

© Privat

Bildtext: Tusentals samvetsfångar och politiska fångar fortsatte att hållas frihetsberövade utan åtal eller rättegång. En av dessa, Aster Fissehation, eritreansk politiker, är en fängslad samvetsfånge.

Tortyr och annan misshandel

Frihetsberövade vuxna och barn levde under svåra förhållanden, ofta i underjordiska celler eller i containrar, med brist på mat, vatten och sängplats. Dessutom var tillgången till sanitetsinrättningar och dagsljus bristfällig. I vissa fall uppgick dessa förhållanden till tortyr, och barn fick ibland sitta fängslade tillsammans med vuxna.

Container i metall, av den typen som används för att spärra in politiska och religiösa personer

© Privat

Bildtext: Frihetsberövade vuxna och barn levde ofta i underjordiska celler eller i contrainrar med brist på mat, vatten och sängplats. Ibland blev dessa människor också utsatta för tortyr.

Flyktingar och asylsökande

Flyktingar som nådde Europa vittnade om att de hade betalat människosmugglare för varje etapp av resan från hemlandet. Armépersonal sägs ha varit involverad i smugglingen av människor från Eritrea.

Ett stort antal barn lämnade Eritrea på egen hand för att undgå värnplikten, vilket gjorde att de riskerade att bli utnyttjade. Människosmugglare sägs ha erbjudit barn en gratis flyktväg till Europa, men när de väl nått Libyen har de hållit barnen som gisslan och begärt pengar från deras föräldrar i Eritrea för att släppa barnen fria.

Som en konsekvens av det ökande antalet flyktingar skärpte vissa europeiska länder, till exempel Storbritannien, sin hantering av asylärenden rörande eritreanska medborgare. Ohållbara påståenden kring förbättringar i ursprungslandet framfördes som skäl för att avslå ansökningar.

Utomhus sedd genom ett fönster med galler över sig

© Amnesty International

Bildtext: Eritreaner som flydde från landet för att nå Europa utsattes för många faror längs vägen över Medelhavet. Bland annat att bli tagna som gisslan mot en lösensumma av beväpnade grupper och människosmugglare.

Internationell granskning

I juni presenterade FN:s Undersökningskommission för mänskliga rättigheter i Eritrea (Commission of Inquiry for Human Rights in Eritrea) sin första rapport, vilken innefattade otaliga fall av brott mot de mänskliga rättigheterna sedan landet blev självständigt. Enligt rapporten kan regeringen vara ansvarig för brott mot mänskligheten.

Läs hela landavsnittet: Eritrea 2015/2016
Läs mer om årsrapporten: Amnestys årsrapport

30 september, 2016

Augusti 2016

Kära vänner från Amnesty International runt om i världen,

Jag är Phyoe Phyoe Aung. Många av er kämpade för min frigivning från fängelse, och skickade brev till mig som stöd när jag satt i fängelse. Jag har velat svara er alla sedan jag släpptes – jag vill be om ursäkt till för att det kommer sent.

Som dotter till en före detta politisk fånge känner jag mycket väl till namnet Amnesty International och har, sedan jag var ung, hört om era kampanjer för att frige samvetsfångar, bland dem Aung San Suu Kyi.

År 2015 blev jag själv en av Amnesty Internationals samvetsfångar.

Efter det fick jag så många vykort, handgjorda kort med teckningar av vackra djur fulla av varma önskningar, uppmuntrande brev och vackra dikter från människor över hela världen. Jag får fortfarande era brev via Amnesty Internationals kontor och en organisation för politiska fångar. Jag planerar att samla några av dessa brev och kort och använda dem för att skapa ett arkiv om politiska fångars historia.

Ett bord täckt av kuvert, teckningar och vykort till Phyoe Phyoe Aung

© Amnesty International

Bildtext: Några av alla brev, teckningar och vykort skickade till Phyoe Phyoe Aung under kampanjen Skriv för frihet 2015. Phyoe Phyoe Aungs fall var ett av fem som uppmärksammades av den svenska sektionen.

Jag är så tacksam för Amnesty International och alla de personer som deltog i kampanjen för min frigivning. Internationella rörelser som er skapar press på regeringar för vår fysiska frihet, men vetskapen om er solidaritet ger oss också mentalt stöd.

Vi känner att internationella organisationer som Amnesty International aldrig glömmer de människor som står inför orättvisor i sin kamp för mänskliga rättigheter. Amnesty Internationals stora solidaritetskampanjer stödjer vår kamp för mänskliga rättigheter – ni är människor från hela världen som älskar och kämpar för de mänskliga rättigheterna.

Vi måste vara starka och komma ihåg hur viktigt det är att gå samman i vår kamp.

Tack så mycket var och en av er. Inte bara för kampanjen för min frigivning och frigivning av andra fångar, utan för att ni hjälper till att hålla vårt hopp och vad vi tror på levande. Jag hoppas att vi tillsammans kommer att fortsätta kampen tills vår gemensamma dröm om mänskliga rättigheter och rättvisa för alla uppfylls.

Vänliga hälsningar,
Phyoe Phyoe Aung

28 september, 2016

Ungefär 500 romer i Kosovo flyttades till ett läger i Mitrovica efter kriget på 90-talet. Lägren låg bredvid ett blysmältverk, på blyförorenad mark. Halten bly i blodet på dem som bott i lägren är högre än vad som någonsin setts innan! Skriv under petitionen för deras upprättelse här: Justice for the Kosovo victims of lead poisoning

av Johanna Westeson, sakkunnig diskrimineringsfrågor

Det är en sliten sanning att romerna är Europas mest förföljda, diskriminerade och stigmatiserade folk. Vi vet det, och vi ser det: några av dem som lever under omänskliga förhållanden i sina hemländer utnyttjar numera den fria rörligheten inom EU och tar sig till Sverige för att söka sin försörjning här. Även här utsätts de för diskriminering och rasism. Men medan den så kallade tiggeridebatten svallar här i Sverige lever de allra flesta romer kvar i sina hemländer i Syd- och Östeuropa. Där gör de sitt bästa för att skapa en dräglig tillvaro utifrån odrägliga förutsättningar.

I Kosovo utsattes romer för etnisk rensning under kriget mellan serber och kosovoalbaner i slutet av 1990-talet. År 1999 tog en FN-mission, UNMIK, över styret i Kosovo efter att det blodiga kriget avtagit. En grupp på runt 500 personer, romer, ashkali och balkanegyptier (samtliga brukar slarvigt betecknas som romer), hade sett sina bostader förstöras under kriget. UNMIK flyttade dem till läger för internflyktingar i Mitrovica-området.

Lägren var placerade bredvid ett blysmältverk och FN-missionen var helt på det klara med att området var blyförorenat. Franska soldater som befunnit sig i området evakuerades snabbt då det upptäcktes att de hade halter av bly i blodet. Men romerna blev kvar, i åratal. Lägren stängdes först för för fyra år sedan. Det var efter att de boende utsatts för akut blyförgiftning i tretton år, och förgäves kämpat för rättvisa lika länge.

Halten bly i blodet på romerna som bott i Mitrovica-lägren är högre än vad som tidigare registrerats någon annanstans i världen.

Bly är farligt, oavsett vilka nivåer det rör sig om. Bland de boende fanns en mängd gravida kvinnor och barn. Många kvinnor fick missfall. Barnen som växte upp i lägren går ett kort liv till mötes. Bland de blyrelaterade sympton som romerna i Mitrovica lider av kan nämnas ångest, koncentrationssvårigheter, högt blodtryck, huvudvärk och yrsel. Livslängden förkortas dramatiskt.

Ett skjul byggt i trä på lerig mark, i bakgrunden syns en häst som står vid en kärra

© Amnesty International

Bildtext: En bild från det läger dit runt 100 romer från Miercurea Ciuc flyttades 2004.

Det här är inte nytt. Över hela Europa ser vi exempel på att just romer vräks, tvångsförflyttas och placeras på ställen där ingen annan vill vara eller där det är förenat med extrema hälsorisker att bo. År 2004 vräktes runt 100 romer i staden Miercurea Ciuc i centrala Rumänien och 75 av dem placerades i skjul alldeles vid stadens avloppsreningsverk. Stanken var förödande och hela området förorenat. År 2010 vräktes runt 350 personer från sina bostäder i staden Cluj-­Napoca, också i Rumänien. De som erbjöds en alternativ bostad placerades i en bosättning invid en kemisk avfallsplats och områdets soptipp.

När romer klagar möts de många gånger med svaret att dessa ställen passar deras “särskilda kultur” och att det är de själva som inte vill integreras i samhället.

I februari i år kom äntligen ett beslut som ger hopp om upprättelse för romerna i Mitrovica. The UN Human Rights Advisory Panel, en panel med uppdrag att granska hur FN-missionen lever upp till mänskliga rättigheter, kom med sina slutsatser angående blyförgiftningen i Kosovo. Kritiken är förödande. Enligt panelen är FN-missionens agerande präglat av rasism och okunskap, de boende i lägren har till exempel beskyllts för att själva ha orsakat hälsoproblemen på grund av sin “livsstil”. Därutöver har placeringen av lägret, och oviljan att åtgärda problemen, har lett till kränkningar av en uppsjö mänskliga rättigheter. Bland annat rätten till hälsa, barns rättigheter samt rätten att inte utsättas för omänsklig och förnedrande behandling eller rasdiskriminering.

Denna viktiga seger för de boende i Mitrovica kom för sju månader sedan. Men därefter har ingenting hänt.

FN-missionen har inte bemött kritiken och har inte kompenserat de boende från lägren i Mitrovica för de människorättskränkningar de utsatts för. Under tiden fortsätter lidandet bland de barn och vuxna som utsattes för blyförgiftning i området.

Nu räcker det! Romerna i Mitrovica kräver och förtjänar upprättelse.

Därför har människorättsorganisationen European Roma Rights Center (ERRC) inlett en aktion som kräver att FN lever upp till sitt människorättsansvar, utfärdar en ursäkt till de boende och kompenserar dem för de lidande de utsatts för.

Kampanjen går under namnet #UNJustToRoma. Det är inte en gemensam kampanj men Amnesty stödjer den. Läs mer på ERRCs webbplats: errc.org 

Visa ditt stöd du också. Skriv på petitionen och sprid informationen vidare om kränkningarna i Mitrovica. Hjälp oss att kräva att FN äntligen tar sitt ansvar för att ge de drabbade upprättelse.

Du hittar petitionen här: Justice for the Kosovo victims of lead poisoning

27 september, 2016

Döden döden döden. Ska vi, som Astrid Lindgren gjorde med sin syster i början på deras telefonsamtal, ta det på en gång så vi sen kan gå vidare med nåt trevligare? Det är ju inte det allra roligaste att tänka på, döden och testamentesskrivning. Men det är ju trots allt viktigt att få ner sin sista vilja på pränt, det kan även förhindra onödiga tvister och det blir lättare för alla inblandade.

Av: Anna Edman, Testamentesansvarig Amnesty International, svenska sektionen 

Det är därför en bra idé att ganska tidigt upprätta ett testamente. Har du barn, särkullsbarn, sambo eller är gift så är det lite olika regler som gäller, det är lätt att ta vissa saker för givet. Ska endast ditt barn ärva, eller även deras sambos/makar? Då måste det specificeras i testamentet.

Det kostar ingenting att skriva ett testamente men du kan ta hjälp av en jurist för rådgivning. Det är viktigt att du uppdaterar ditt testamente om dina förhållanden ändras. Det går att testamentera precis hur mycket eller lite du vill, till vem du vill, men du kan aldrig testamentera bort dina barns arvslott. Ett testamente måste vara skriftligt, daterat, undertecknat samt bevittnat av två personer. För att undvika missförstånd bör testamentet vara formulerat så tydligt och detaljerat som möjligt. Glöm inte heller att ett testamente är ett levande dokument, ändras dina förhållanden eller om du vill ändra testamentestagare, glöm då inte att skriva ett nytt testamente och riva det gamla. Se också till att förvara ditt testamente på en säker plats som dina nära vet om.

Visste du att du även kan visa ditt stöd för en organisation genom att inkludera den i ditt testamente?

Du kan testamentera pengar, saker eller ja nästan vad som helst. Hos Amnesty International gör varje testamentsgåva skillnad, stor som liten. Med din gåva skapar vi opinion och utövar påtryckningar starka nog att stärka skyddet för mänskliga rättigheter och långsiktigt förändra och förbättra människors villkor. Samtidigt hjälper vi dem som drabbas här och nu.

Lämnar du en testamentsgåva till Amnesty International så bidrar du till att kampen för de mänskliga rättigheterna fortsätter.

Du tar ställning mot orättvisor och för alla människors lika värde. Nu och i framtiden.

Vill du läsa mer om hur du skriver ett testamente så kan du läsa mer på vår hemsida här.

13 september, 2016

Den 22 september till den 25 september deltar Amnesty International på Bokmässans Internationella Torg. Vi bjuder in till tre seminarium; under fredagen, lördagen och söndagen. Kom på fredagen och lyssna på samtal gällande Europarådet och EU; är asylrätten på väg att försvinna? På lördagen får du höra ett smakprov från vårens föreställning ”Kality”, ett samarbete tillsammans med Riksteatern som handlar om att ge röst till personer som fängslats i Etiopien på grund av att de använt sin yttrandefrihet och på söndagen diskuteras yttrandefrihetens pris med utgångspunkt i den arabiska våren.

Kom gärna och besök oss i vår monter och delta i vårt boklotteri, skriv på vår petition mot dödsstraffet och/eller prata med oss om Amnestys arbete för yttrandefrihet och alla människors lika värde.

Plats: Internationella Torget

Europarådet och EU; är asylrätten på väg att försvinna?
Fredag 10.40-11.00

Den senaste tiden har antalet människor på flykt i antal varit utan motstycke efter andra världskriget. Samtidigt väljer Europa att stänga sina gränser och på många håll införs gränskontroller. De mångfaldiga åtgärder som EU vidtar för att människor på flykt inte ska kunna söka asyl här väcker många frågor. Hur långt är EU och dess medlemsstater beredda att gå och hur överensstämmer agerandet med flyktingrätten och staternas internationella åtaganden?

Medverkande:

  • Madelaine Seidlitz, jurist, ansvarig flykting och migration, Amnesty International, svenska sektionen.
  • Anna Wigenmark, människorättsjurist och generalsekreterare i föreningen Ordfront.
  • Ytterligare deltagare tillkommer.

Kality, röster som vägrar tystna
Lördag 9.15-10.00 Frukostseminarium

Våren 2017 sätter Riksteatern i samarbete med Amnesty International föreställningen ”Kality” som är en samling sanna vittnesmål och berättelser om att bli fängslad för sitt skrivande och de konsekvenser det får; psykiskt, fysiskt och socialt. Dessa unika och smärtsamma, men också upplyftande, berättelser kommer att presenteras från scen av Martin Schibbye tillsammans med skådespelare, journalister och andra opinionsbildare.

Nu bjuder vi på ett smakprov av föreställningen. Detta scenprogram är en läsning av texter skrivna av personer som sitter eller suttit fängslade för deras användande av yttrandefriheten, samt efterföljande diskussion.

Deltar i läsningen:

  • Martin Schibbye, chefredaktör för Blank Spot Project, suttit fängslad i Etiopien.
  • Chala Hailu Abate,  poet, suttit fängslad i Etiopien.
  • Nasreen Aljanabi Larsson, dansare, skådespelare och mediaaktivist, med egen erfarenhet av anhöriga och vänner som fängslats i Syrien.

Deltar i efterföljande diskussion gör även:

  • Andrea Bodekull, ansvarig för arbetet med individer på Amnesty International Sverige
  • Eva-Maria Dahlin, dramaturg på Riksteatern

Moderator: Ami Hedenborg, pressansvarig och talesperson Amnetsy International Sverige.

Seminariet hålls delvis på engelska.

Yttrandefrihetens pris
Söndag 15.00-15.20

I början av den arabiska våren var yttrandefriheten både ett medel och mål. Människor gick ut på gator för att protestera. Många mobiliserade via sociala medier. Genom otaliga aktivisters mobilfilmer, bloggar och vittnesskildringar fick omvärlden del av vad som hände. Men yttrandefriheten har sitt pris i diktaturer  och många aktivister, journalister, bloggare och författare har fängslats eller drivits på flykt. Möt två av dem i ett samtal om yttrandefrihet och hur aktivismen fortsätter även i exil.

Medverkande:

  • Afrah Nasser, journalist och människorättsaktivist från Jemen, utsedd av CNN till en av de viktigaste bloggarna i Mellanöstern
  • Khaled Alesmael, journalist från Syrien, utbildade medborgarjournaliser i norra Syrien, jobbar nu som journalist på Uppdrag granskning.

Moderator: Ami Hedenborg, pressansvarig och talesperson Amnesty International Sverige

Seminariet hålls på engelska.

12 september, 2016

Samvetsfångar har frikänts, diktatorer har dömts för brott mot mänskligheten, skadestånd ska betalas, åtal har lagts ner och avslöjanden om hemliga förvar har uppdagats. Här är några av de goda nyheter som Amnestys arbete, tillsammans med våra medlemmar och supportrar, har bidragit till under sommaren 2016:

Människorättsförsvarare frikända – Guatemala
I juli frikändes sju människorättsförsvarare i Guatemala efter att ha tillbringat nästan ett och ett halvt år i häkte för att ha försvarat sina vatten- och markrättigheter. Domen underströk att myndigheterna måste sluta kriminalisera urfolks agerande och påpekade att åklagarmyndighet och domare inte får bli verktyg för kriminalisering av människorättsförsvarare. Läs mer på Amnesty.se

Historisk dom för brott mot mänskligheten – Tchad
Den 30 maj dömdes Tchads förre president Hissène Habré till livstids fängelse för de brott han begått mellan 1982-1990: krigsbrott, tortyr och brott mot mänskligheten. Fallet var det första där en domstol dömde en tidigare statschef i en afrikansk domstol för brott mot mänskligheten. Två månader senare utdömdes även skadestånd till tusentals målsägande i fallen. Det är också en seger för offer för brott mot de mänskliga rättigheterna över hela världen eftersom det visar behovet av skadestånd, även om decennier har gått sedan brotten begicks. Läs mer på Amnesty.se

Miljörättsaktivist frigiven efter nio månaders fängelse – Mexiko
I Mexiko har samvetsfången Ildefonso Zamora frigivits efter nästan nio månader i fängelse. Ildefonso Zamora har sedan 1990-talet varit aktiv miljörättsaktivist och kämpat för att skydda skogen. Han har kritiserat överdriven skogsavverkning som utförs av lokala skogshuggare och säljs vidare på annan plats. Ildefonso fängslades efter att ha anklagats för inblandning i ett rån. Bevisen var uppenbart fabriceradeoch åtalet hade med stor sannolikhet politiska motiv. Ildefonso och hans familj har varit utsatta för hot tidigare, och 2007 mördades Ildefonsos son av lokala skogshuggare. Domare förklarade dock i augusti att bevisen inte var tillräckliga och Ildefonso Zamora släpptes fri efter nästan nio månader i fängelse. Läs mer på Amnesty.se

Amnestybrev ledde till frigvning från tvångsvård – Ryssland
I Ryssland har Konstantin Zadoja, en ung man som tvångsvårdats på ett psykiatriskt sjukhus i Sibirien, fått lämna sjukhuset efter att mängder med brev skickats till sjukhusledningen. Han fördes med våld till sjukhuset den 7 juli efter ett bråk med sin far som använde sitt inflytande för få sonen inlagd, trots att denne inte haft några psykiska problem tidigare. Efter att Amnesty International utfärdat en så kallad blixtaktion fick överläkaren på sjukhuset brev från hela världen med krav på översyn av fallet. Konstantin släpptes efter att han skrivit under ett uttalande i vilket han säger att han frivilligt gått med på att läggas in och att han ska dra tillbaka sitt överklagande av domsstolsbeslutet om vård. Väl ute från sjukhuset kommer Konstantin att fortsätta driva sin överklagan om olaga frihetsberövande. Läs mer på Amnesty.se

Två personer sorterar brev och underskrifter. På bordet framför ligger högar med kuvert och aktionslistor.

© Amnesty International


Tre människorättsaktivister fria – Egypten

Dr Taher Mokhtar, Hossameldine Hammad och Ahmed Mohamed Hassan har frigivits mot borgen efter att ha tillbringat sju månader i förvar på grundlösa anklagelser. Dr Taher Mokhtar är en välkänd människorättsaktivist och medlem av Egyptens Läkarsyndikat som arbetar för fångars rätt till hälso- och sjukvård. De arbetar även för arbetares, minoriteters och i synnerhet flyktingars rättigheter. Hossameldine Hammad är programmerare och Ahmed Mohamed Hassan juriststuderande. De tre greps i januari av civilklädda poliser i en lägenhet i centrala Kairo inför femårsdagen av 25-januari-revolutionen. Myndigheterna lade inte fram några bevis för att underbygga anklagelserna mot dem. Utredning i fallet pågår fortfarande och Amnesty International kommer att fortsätta att följa det. Läs mer på Amnesty.se 

13 personer frivgivna ut hemliga häkten – Ukraina
Under sommaren har ett flertal personer släppts ur hemliga häkten i Ukraina. Frigivandena har skett efter Amnestys och Human Right Watchs rapport med avslöjaden om användning av tortyr och hemliga häkten i Östra Ukraina. Före publiceringen träffade de båda organisationerna Ukrainas militäre chefsåklagare och överlämnade en lista med namn på 16 personer som enligt uppgift hölls fängslade i Charkov. Åklagaren lovade att personligen ta del av utredningen av de hemliga häktena. Amnesty och Human Rights Watch har sedan fått information om att sex män frigavs den 25 juli och den 2 augusti frigavs ytterligare sex män och en kvinna. Amnesty och Human Rights Watch har nu skrivit till militäråklagaren med information från vittnesmål från några av dem som frigivits och uppgifter om personer som fortfarande är fängslade. Du kan läsa hela brevet här.
Läs mer om frigivningarna på Amnesty.se

Brevskrivande och påtryckningar påverkar mer än en kan tro. När Amnesty International bildades var idén att vanliga människor skulle kunna påverka beslutsfattare genom att skriva brev närmast löjeväckande. Idag kan vi med facit i hand konstatera att det är en arbetsmetod som fungerar.

8 september, 2016

Rapport från Nordic Youth Conference av: Esra Al-akhal, aktivist och deltagare på konferensen 

Amnesty Intenational är en global rörelse som är känd for sitt skickliga aktiva arbete med mänskliga rättigheter. Där väver vi samman fler än sju miljoner människor som alla strävar för att mänskliga rättigheter ska vara en självklarhet.
Det finns flertalet tillvägagångssätt men just detta inlägget kommer fokusera på aktivism och unga.

Foto på tre personer med gula amnestyvästar. En av dem håller en megafon framför munnen.

Idag finns det oräkneligt många unga som brinner för mänskliga rättigheter utan att veta vart de ska rikta sina ideér, tankar och engagemang. Hos Amnesty finns en plats för alla som vill göra en skillnad. Vi binds samman genom vår stora passion för rätten till humana och mänskliga rättigheter.

Personligen är min största drivkraft min tro på att morgondagen blir bättre. Vi har tillsammans uppnått flera milstolpar och stora förändringar. Men vi har fortfarande en lång väg kvar tills vi är klara, som endast vi tillsammans kan bana vägen för.

Foto på skrattande konferensdeltagare som står mittemot varandra.

Amnesty International är ett stort äventyr utgrenat i uppdrag. Det senaste uppdraget som vår globala rörelse tilldelade utvalda aktivister, ägde rum i Helsingfors, Finland som Nordic Youth Conference, NYC. Där trädde medlemmar från de Nordiska länderna tillsammans för att utbildas inför nästkommande höst kampanj, redovisa mål och mycket mer. Dagarna var fullspäckade med lärorika föreläsningar, praktiska övningar och sociala ändamål.

Foto från föreläsning, där deltagarna sitter på stolar med blickarna vända mot föreläsaren.

När jag blev tillfrågad om äran att åka med blev jag väldigt glad och upprymd. Det visade att Amnesty trodde på mig som en av tio medlemmar att representera Sverige i Finland.
När vi först anlände till ett annat land med främlingar, var det enda vi hade gemensamt vår vilja för mänskliga rättigheter.

När konferensen var över tog jag med mig lärdom, hopp om en bättre framtid, minnen och vänner för livet. För det tackar jag Amnesty. Tack för att ni visar oss ljuset i slutet av tunneln.

Foto från aktion, tre personer står med handskrivna skyltar med texten "HUMAN", "REFUGEE" och "WHAT IS THE DIFFERENCE"

Bilderna visar deltagarna på konferensen, under föreläsningar och aktiviteter.

30 augusti, 2016

En summering av landavsnittet om Demokratiska republiken Kongo från Amnestys årsrapport 2015/2016.

Kränkningar av rätten till yttrande-, förenings- och mötesfrihet ökade. Människorättsförsvarare, ungdomsaktivister och politiker blev hotade, trakasserade, godtyckligt gripna och i vissa fall dömda för att fredligt ha utövat sina rättigheter. Ett stort antal väpnade grupper kränkte allvarligt de mänskliga rättigheterna och internationell humanitär rätt. Ett stort antal civila dödades och många tvingades fly från sina hem.

Bakgrund

Spekulationer om ändringar i konstitutionen och andra sätt att förlänga president Kabilas mandat, som går ut i december 2016, har lett till allmänna protester och mycket kritik. I början av september ökade antalet attacker mot civila, innan det hade det inte förekommit några attacker på nästan fyra månader.

Föreningsfrihet och mötesfrihet

Säkerhetsstyrkor använde övervåld mot personer som demonstrerade mot ett lagförslag om en ändring av vallagen. Demonstranterna såg förslaget som ett försök att förlänga president Kabilas regeringsperiod. Den 8 oktober utfärdade borgmästaren i Lubumbashi ett förbud mot alla offentliga politiska protester.

Yttrandefrihet

Yttrandefriheten inskränktes allvarligt under året. Myndigheterna inriktade sig framför allt på politiker och aktivister som fredligt arbetade mot vad som uppfattades som försök från president Kabila att förlänga sin regeringstid och mot förseningar av organiseringen av presidentvalet. Journalister utsattes för trakasserier, hot och godtyckliga gripanden; det fria flödet av information hindrades ofta. Under protester stängdes internet och sms-tjänster ned av myndigheterna, under ursäkten att skydda den allmänna ordningen.

Godtyckliga gripanden och fängslanden

Antalet godtyckliga gripanden och fängslanden förblev högt. Många av dem utfördes av underrättelsetjänster. Ofta följdes de godtyckliga gripandena av långa perioder i isoleringshäkte, under vilka människor satt frihetsberövade utan att åtalas för något, utan att ha tillgång till advokat och utan att ställas inför domare.

Övergrepp av väpnade grupper

Väpnade grupper fortsatte att begå övergrepp mot civila i den östra delen av landet. En av grupperna, Allierade demokratiska styrkor, ADF gjorde sig skyldiga till ett stort antal fall av rättsstridigt dödande, plundring och kidnappning såväl som våldtäkt och sexuellt slaveri.

Våld mot kvinnor och flickor

Sexuellt våld mot kvinnor och flickor skedde fortfarande ohejdat, både i och utanför stridszoner och både i städer och på landsbygden. De flesta av gärningsmännen åtnjöt total straffrihet.

Barnsoldater

Under hela året fortsatte väpnade grupper att rekrytera barn. De användes i strid eller som vakter, betjänter, skatteinkasserare, sändebud eller kockar.

Våld mellan folkgrupper

Konflikten mellan folkgrupperna Batwa och Luba fortsatte under året, och detta ledde till att ett stort antal civila dödades. Den 21 oktober undertecknades en fredsöverenskommelse mellan de båda folkgrupperna.

Möte i Batwa, kvinnor och män sitter på marken och lyssnar på en person som står framför dem

© Amnesty International

Bildtext: Den 21 oktober undertecknades en fredsöverenskommelse mellan de två folkgrupperna Batwa och Luba.

Straffrihet

Rättssystemet led fortfarande av allvarlig brist på kapacitet att åtala alla brott mot internationell rätt. En bestående straffrihet för tidigare brott ledde till fortsatta kränkningar och övergrepp mot civila både av väpnade grupper och av armén.

En Röda Korset-flagga hänger på en vägg av det som finns kvar av en vårdcentral

© Action contre l’impunité pour les droits humains

Bildtext: De kongolesiska myndigheterna vägrade fortfarande att ge rättvisa och rätt till kompensation till de invånare i byn Kawama som 2009 blev offer för tvångsvräkningar. Vräkningarna utfördes av poliser med hjälp av bulldozrar som tillhörde gruvföretaget Entreprise Générale Malta Forrest. Företaget förnekade sin inblandning i tvångsvräkningarna.

Fängelseförhållanden

Fängelseförhållandena förblev hemska. Undernäring, brist på grundläggande hygien, infektionssjukdomar och dålig medicinsk vård ledde till att många fångar dog. Fängelserna var starkt överbelagda och fängelseadministrationen var kraftigt underfinansierad.

Människorättsförsvarare

Människorättsförsvarare och aktivister utsattes för såväl trakasserier, hot, godtyckliga gripanden och misshandel som kvarhållanden i isoleringshäkte och hemliga fängelser. Ungdomsrörelser som arbetade för medborgarutbildning och medborgarstyre drabbades särskilt.

Internationell rättvisa

Den 2 september började rättegången mot den förre kongolesiske generalen Bosco Ntaganda vid Internationella brottsmålsdomstolen, ICC. Han åtalades för 13 fall av krigsförbrytelser och fem fall av brott mot mänskligheten som enligt uppgift begåtts under åren 2002-2003 i Ituri-provinsen. Brotten omfattade bland annat mord, våldtäkt och sexuellt slaveri, liksom tvångsrekrytering och användning av barnsoldater.

Läs hela landavsnittet: Demokratiska republiken Kongo 2015/2016
Läs mer om årsrapporten: Amnestys årsrapport

17 augusti, 2016

En summering av landavsnittet om Irak från Amnestys årsrapport 2015/2016.

Situationen för de mänskliga rättigheterna har fortsatt att försämras. De så kallade Islamiska statens (IS) styrkor har utfört massavrättningar och bortföranden, inklusive bortföranden av kvinnor och flickor till sexuellt slaveri. Statliga myndigheter har hållit tusentals människor fängslade utan rättegång. Tortyr och annan misshandel av fångar har varit utbrett. Journalister har arbetat under riskfyllda villkor. Dussintals avrättningar har verkställts.

Bakgrund

Den väpnade konflikten mellan regeringens säkerhetsstyrkor och IS-styrkor har fortsatt. Konflikten har enligt FN förorsakat omkring 6 520 civilas död mellan januari och oktober och lett till att närmare 3,2 miljoner människor tvingats lämna sina hem sedan januari 2014.

Intern väpnad konflikt

Styrkor tillhörande regeringen och PMU har begått krigsförbrytelser, andra kränkningar av internationell humanitär rätt samt brott mot de mänskliga rättigheterna. Amerikanska, brittiska, franska och andra utländska militära styrkor utförde luftangrepp mot IS som stöd för den irakiska regeringen. Enligt uppgift dödade och skadade en del av dessa angrepp civila i områden som kontrollerades av IS eller där IS befann sig i strid.

Hem i Zummar, Irak, tillhörande araber som förstörts efter att de kudiska Peshmerga styrkorna tagit tillbaka byn från den Islamiska Staten

© Amnesty International

Bildtext: Sunniarabers hem plundrades och brändes ner efter att milisen dödade civila i områden som kontrollerades av IS.

Övergrepp av väpnade grupper

Väpnade grupper har dödat och skadat civila över hela Irak i självmords- och bilbombsattacker. Dessa har varit antingen urskillningslösa eller medvetet inriktade på civila. IS har också summariskt dödat dussintals män som de har uppfattat vara homosexuella, ofta genom att kasta ner dem från höga byggnader.

Våld mot kvinnor och flickor

Kvinnor och flickor har utsatts för diskriminering såväl rättsligt som i praktiken och de har varit otillräckligt skyddade mot sexuellt och annat våld. De har utsatts för svåra övergrepp i IS-kontrollerade områden där enligt uppgift kvinnor och flickor har sålts som slavar, blivit tvingade att gifta sig med IS-krigare eller dödats om de vägrade.

Godtyckliga gripanden och fängslanden

Säkerhetsstyrkorna har gripit människor utan häktningsorder och utan att informera vare sig de fängslade eller deras familjer om vad anklagelsen har gällt. Fångar, särskilt sådana som misstänkts för terrorism, har hållits helt isolerade från omvärlden i veckor eller månader efter att de fängslats.

Tortyr och annan misshandel

Tortyr och annan misshandel har förblivit vanligt och utbrett i fängelser och fångläger. Enligt uppgift har somliga fångar dött som följd av tortyr.

En vandaliserad flagga med den så kallade Islamiska Statens symbol på

© Amnesty International

Bildtext: I juli 2015 dömdes 24 påstådda IS-medlemmar till döden för att ha dödat minst 1700 kadetter i Tikrit. Rättegången varade bara några timmar och baserades huvudsakligen på “erkännanden” under tortyr.

Bristfälliga rättegångar

Det straffrättsliga systemet har förblivit synnerligen bristfälligt och domarkåren har inte varit oberoende. Rättegångar, särskilt sådana där de åtalade har varit anklagade för terrorism och hotats av dödsstraff, har varit systematiskt bristfälliga. Domare, advokater och tjänstemän vid domstolarna har fortsatt blivit angripna och dödade av IS och andra väpnade grupper.

Yttrande- och mötesfrihet

Myndigheterna har inskränkt yttrandefriheten, inklusive friheten för medierna. I juni införde regeringen en ny lag för att reglera medieföretagen. Enligt den oberoende statliga kommissionen för mänskliga rättigheter var lagen alltför restriktiv.

Flyktingar och internflyktingar

Irak fortsatte att hysa omkring 244 527 flyktingar från Syrien. Strider mellan regeringsstyrkor och IS fick mer än 3,2 miljoner människor att fly från sina hem och bli internflyktingar.

Irakiska Kurdistan

De politiska spänningarna har stigit i den halvautonoma Kurdistan-regionen då Kurdistans Demokratiska Parti (KDP) har försökt förlänga KDP-ledaren Massoud Barzanis mandattid som president för Kurdistans Regionala Regering (KRG) – en åtgärd som de andra politiska partierna har opponerat sig mot. I oktober protesterade hundratals offentliganställda i Sulaimaniya och andra städer i östra delen av landet och krävde utbetalning av försenade löner.

Yezidier som flydde från Mount Sinjar genom Syrien och korsade gränsen in i irakiska Kurdistan den 10 augusti 2014

© Amnesty International

Bildtext: Många av de som flytt till Kurdistan-regionen har gripits, misstänkta för att vara lierade med IS.

Dödsstraffet

Myndigheterna har fortsatt att utdöma dödsstraff i stor omfattning och har låtit verkställa dussintals avrättningar. De flesta av dem som har dömts till döden har varit sunnimuslimska män som har dömts enligt Terroristlagen från 2005.

Läs hela landavsnittet: Irak 2015/2016
Läs mer om årsrapporten: Amnestys årsrapport

19 juli, 2016

En summering av landavsnittet om Syrien från Amnestys årsrapport 2015/2016.

I det pågående inbördeskriget begick såväl regeringsstyrkor som icke-statliga väpnade grupper grova brott mot de mänskliga rättigheterna utan risk för påföljder. Regeringsstyrkor genomförde urskillningslösa attacker som var direkt riktade mot civilbefolkningen.

Civila bostadområden och sjukhus bombarderades vilket gjorde att civila inte kunde få varken mat eller vård.
Den väpnade gruppen som kallar sig den Islamiska staten (IS) utförde riktade attacker mot civila, däribland självmordsbomber, misstänkta kemiska attacker och andra bombningar i civila områden. I slutet av året uppskattade FN att konflikten hade skördat 250 000 människors liv, tvingat 7,6 miljoner människor att bli internflyktingar samt lett till att 4,6 miljoner blivit flyktingar utomlands.

Bakgrund

Inbördeskriget, som började efter protester mot regeringen 2011, rasade i Syrien under året. Splittringen inom FN:s säkerhetsråd hindrade fredsansträngningarna men säkerhetsrådet antog flera resolutioner om Syrien.

Inbördeskrig – brott begångna av regeringsstyrkor

Belägringar och förhindrande av humanitär hjälp

Regeringsstyrkor belägrade under långa perioder civila områden i och omkring Damaskus. Invånarna drabbades av svält och nekades tillgång till medicinsk vård och annan grundläggande service samtidigt som de utsattes för upprepade luftangrepp, artilleribeskjutning och andra attacker.

Sjukhus träffat av ryska luftangrepp.

© STRINGER/AFP/Getty Images

Bildtext: Sjukhus i Syrien som träffats av ryska luftangrepp. 

Attacker mot vårdinrättningar och medicinsk personal

Regeringsstyrkor fortsatte att bomba sjukhus, vårdcentraler och medicinsk personal. De förhindrade införseln av medicinska förnödenheter i humanitära hjälpsändningar och störde eller förhindrade vård genom att kvarhålla medicinsk personal och frivilliga. Kvinnlig vårdpersonal hindrades från att arbeta i områden kontrollerade av IS och tillgången till medicinsk vård för civila begränsades därmed.

Inbördeskrig – brott begångna av väpnade grupper

Användning av urskillningslösa vapen och riktade attacker mot civila

IS-styrkor utförde riktade attacker mot civila och uppges även ha genomfört kemiska attacker med klorin och senapsgas. De attackerade upprepade gånger områden som kontrollerades av kurder. IS och andra väpnade grupper använde explosiva vapen utan styrning, däribland granater och artilleribeskjutning under sina attacker mot bostadsområden vilket resulterade i att civila skadades och dödades.

Rättsstridigt dödande

IS-styrkor avrättade summariskt tillfångatagna regeringssoldater, medlemmar av rivaliserande väpnade grupper, journalister och andra tillfångatagna civila. De införde en strikt tolkning av islamisk lag och genomförde ofta offentliga avrättningar bland annat av människor de anklagade för äktenskapsbrott, stöld eller på grund av deras verkliga eller uppfattade sexuella läggning.

Bortföranden

Flera icke-statliga väpnade grupper, däribland IS, ägnade sig åt bortföranden och gisslantagningar. Den 23 februari blev 253 civilpersoner bortförda av IS. De flesta kom från assyriska byar. 48 släpptes senare men oron över vad som hänt dem som fortfarande saknades var stor.

Inbördeskrig – övergrepp begångna av den PYD-ledda Autonoma administrationen
Den PYD-ledda administrationens säkerhetsstyrkor och polis tvångsfördrev människor från 10 byar och städer och hindrade dem från att återvända till sina hem. De utförde även godtyckliga gripanden, frihetsberövanden och bristfälliga rättegångar mot misstänkta anhängare av väpnade grupper och andra. Administrationens säkerhetsstyrkor använde enligt uppgift barnsoldater.

Attacker av internationella koalitionsstyrkor

Den USA-ledda internationella koalitionen fortsatte flygangreppen mot IS och vissa andra väpnade grupper i norra och östra Syrien, som hade inletts i september 2014. En del attacker resulterade i civila dödsoffer. Syriska människorättsobservatoriet (The Syrian Observatory for Human Rights) rapporterade att 243 civila hade dödats i attacker utförda av koalitionen under året. Den 30 april uppgavs koalitionens flygangrepp mot misstänkta IS-mål i Bir Mahli, Aleppo-provinsen, ha orsakat 64 civila dödsoffer.

Attacker av ryska styrkor

Ryssland intervenerade i konflikten till stöd för den syriska regeringen och inledde den 30 september en serie av flygattacker, främst mot väpnade oppositionsgrupper. Sammantaget dödades enligt uppgift minst 600 civila i ryska attacker och minst tolv vårdinrättningar träffades.

Flyktingar anländer i båt till den grekiska ön Lesvos.

© Amnesty International

Bildtext: Minst 500 000 flyktingar från Syrien reste över havet eller landvägen in i Europa, men många europeiska länder underlät att ta emot en rättmätig andel av de som flytt.

Flyktingar och internflyktingar

Konflikten fortsatte att tvinga mycket stora delar av befolkningen på flykt. Omkring 4.6 miljoner människor flydde från Syrien mellan 2011 och slutet av 2015, inklusive 1 miljon människor som enligt FN:s flyktingorgan UNHCR tvingades på flykt under 2015. Hälften av flyktingarna var barn.

Påtvingade försvinnanden

Regeringens säkerhetsstyrkor höll fortsatt tusentals personer frihetsberövade utan åtal och rättegång, ofta under omständigheter som uppgick till påtvingade försvinnanden. Tiotusentals personer var fortsatt utsatta för påtvingade försvinnanden, vissa sedan konfliktens utbrott 2011, bland annat fredliga regimkritiker.

Ett porträtt av en leende kille med skägg, mörkt hår, jacka och halsduk.

© Amnesty International

Bildtext: Salaheddin al-Tabbaa, en 22-årig student och volontär för syriska Röda Korset dog i fångenskap i april, enligt en dödsattest som familjen mottog i juli. Enligt dödsattesten dog han av en hjärtattack. Hans kvarlevor återlämnades inte till familjen utan myndigheterna uppgav att han begravts. 

Tortyr och annan misshandel

Tortyr och annan misshandel av fångar utförd av regeringens säkerhets- och underrättelsetjänst liksom i statliga fängelser var fortsatt mycket utbredd. Antalet fångar som dog till följd av tortyr och annan misshandel var fortsatt stort.

Godtyckliga gripanden och fängslanden

Tiotusentals civila, däribland fredliga aktivister, frihetsberövades av regeringens säkerhetsstyrkor. Många kvarhölls i häktet under utdragna perioder där de utsattes för tortyr och annan misshandel. Andra ställdes inför rätta i bristfälliga rättegångar i anti-terrordomstolen eller i militära fältdomstolar.

Dödsstraff

Dödsstraff utdömdes fortfarande för en rad brott, men det kom inte fram mycket information om dödsdomar och det framkom ingen information om avrättningar som ägt rum under året.

Läs hela landavsnittet: Syrien 2015/2016
Läs mer om årsrapporten: Amnestys årsrapport

12 juli, 2016